Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1941. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Prisrörelsen - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7,3 procent. Från synpunkten av produktionsvaror och konsumtionsvaror framgår
av samma serier, att medan priserna på konsumtionsvaror ökades med 7,5 procent
var stegringen för produktionsvaror 12,4 procent.
Penningmarknaden.
Den stegring, som framträdde i prisnivån, motsvarades icke av en lika stark
ökning i penningmedlen. Sedelomsättningen, bedömd efter medeltalet för riksbankens
utelöpande sedlar vid månadssluten januari—november, utgjorde 1 465,6 mill. kr.
mot 1 428,2 mill. för samma tid 1940 och hade således ökats endast obetydligt,
medan den ett år tidigare hade uppvisat en genomsnittlig ökning av 334,7 mill. eller
30,6 procent. Andra omloppsmedel synas visserligen ha ökats mera, men av
clea-ringomsättningen att döma var stegringen knappast större än tredjedelen av
uppgången i prisnivån. Riksbankens clearingomsättning nådde för de 11 första
månaderna ett medeltal av 3 285,7 mill. kr. mot 3 145 mill. för samma tid 1940 och hade
således endast stigit med 4,5 procent, vilket dock var något mer än för
motsvarande period 1939, då ökningen utgjorde 3,1 procent. Från årets början t. o. m.
november uppgick den samlade clearingomsättningen till 36 143 mill. mot 34 590 mill.
för samma tid 1940, varigenom sistnämnda rekordbelopp överskreds med 1 553
mill. kr.
Ett av de starkast framträdande dragen på penningmarknaden under året var
den utomordentligt rikliga penningtillgången, i sin tur en följd av lagerminskning
och andra kristidsföreteelser. Sällan om ens någonsin torde bankerna legat med så
stora belopp av kassamedel. För de elva första månaderna uppgick affärsbankernas
mynt, sedlar och tillgodohavande å checkräkning i riksbanken till i medeltal 645,7
mill. per månad mot 214,4 mill. för motsvarande tid närmast föregående år.
Redis-kontering hos riksbanken förekom ej heller utom i enstaka fall, och det största
belopp, som affärsbankerna hade innestående å checkräkning, nåddes den 15
november, då riksbanksrapporten upptog 746,6 mill. under denna rubrik.
Hur de viktigaste posterna i riksbankens ställning förändrades mellan november
1940 och samma månad 1941 framgår av följande uppställning (i mill. kr.):
Nov. 1941 Nov. 1940 Differens
Guldkassa ............................................................ 432,8 345,3 + 87,5
Sedelutgivning ...................................................... 1 551,4 1 398,6 + 152,8
Svenska statspapper, obligationer, inrikesväxlar,
utestående lån och annan utlåning ........................... 858,4 674,0 -f- 184,4
Utländska valutor ................................................... 875,4 800,6 + 74,8
Guldkassan var då beräknad efter det gamla värdet, enligt vilket varje kg fint
guld motsvarar 2 480 kr. Då guldtäckningen för sedelutgivningen beräknas efter
dagsvärdet på guld, motsvarade guldbehållningen i november 1941 824,9 mill. kr.
mot 658 mill. kr. vid samma tid 1940. Under året tillkommo efter gamla beräkningen
87,5 mill. kr., motsvarande en ökning av 25,3 procent. Av den supplementära
sedeltäckningens grupper visade de inhemska rubrikerna den största ökningen med 184,4
mill. eller 26,9 procent, medan utlandsvalutornas ökning stannade i 74,8 mill. eller
9,3 procent. Genom tillskottet i guldkassan ökades också sedelutgivningsrätten
från 1 666 mill. till 2 000 mill. kr.
Affärsbankernas rörelse bar tydlig prägel av marknadens penningöverflöd
särskilt under andra halvåret. Inlåningen i dess helhet ökades mellan november 1940
och samma månad 1941 från 4 218,5 mill. kr. till 4 902,7 mill. eller med 16,2 procent.
Härav utvisade check- och uppsägningsräkningarna en ökning av 244,1 mill. (21,7
procent), sparkasseräkningen ökades med 97,9 mill. (13 procent) och de långa
inlåningsräkningarna med 342,2 mill. (14,6 procent). Under närmast föregående helår
hade samtliga räkningar genomgående utvisat en nedgång på sammanlagt 298,6
’152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
