- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Nittonde årgången (händelserna 1941) /
154

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1941. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden - Kapitalmarknaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 procent, och affärsbankerna sänkte likaledes sitt diskonto med V2 procent men
bibehöllo till en början övriga räntesatser oförändrade. Sedan sparbankerna i juni
beslutat sänka sin inlåningsränta till 3 procent, beslöto affärsbankerna att
likaledes sänka sina inlåningsräntor med % procent med undantag för räntesatserna å
uppsägnings- och checkräkningarna, vilka bibehöllos oförändrade.

Kapitalmarknaden.

Även under 1941 dominerades marknaden av stora statliga låneoperationer för
dels fortsatta åtgärder för försvarsberedskapen, dels bekämpande av kristidens
verkningar och i viss mån även för konvertering av äldre lån. I stort sett var
affärslusten på aktiebörsen under de åtta första månaderna rätt obetydlig, trots att
en del stimulerande faktorer icke saknats, t. ex. den långa raden av goda bokslut
med i allmänhet oförändrade utdelningar. Det livliga förloppet av de politiska
händelserna, därvid bl. a. brytningen mellan Tyskland och Ryssland betydde nya
begränsningar i våra handelsförbindelser, de hastigt växande skatterna o. a.
skapade en osäkerhet, som försvårade möjligheterna att bedöma utvecklingen inom
handel och näringar. Placeringsbehov och köpintresse för värdepapper förefanns
nog, men utbuden voro ganska små. Först i september inträdde en mera allmän
tendens till större livaktighet, och kursläget stramade till, närmast en följd av
nedgången i ränteläget men även på grund av farhågan för en skärpning av
inflationen. Med november inträdde en viss tillbakagång — de politiska händelserna i
Norge torde därvid ha spelat in — men därefter blev läget åter fastare för
obligationer, medan aktiekurserna gingo tillbaka under inflytande av rykten om skärpt
beskattning och begränsning av utdelningar från bolag. Mot slutet av året bidrogo
krigsutvidgningarna i Stilla Oceanen och Orienten att hämma affärslusten, dock
utan att i högre grad påverka fondbörsen. Riksbankens fondbörsindex, byggd på
aktiekursernas procentuella förhållande till parivärdena, stod i januari i 143 men
sjönk de två följande månaderna till 134. Efter en förbättring till 138 och 140 under
andra kvartalet stegrades kursläget till 148 i juli, varefter uppgången fortsatte, och
i oktober stod index i 168. Därefter inträdde en allmän tillbakagång och i november
sfod index i 160. Medelomsättningen per börsdag, som under 1940 nått bottenrekord
med 480 000 kr., utgjorde för 19^1 747 000 kr. och visade således en betydande
återhämtning. Hela årsomsättningen på börsen uppgick till 210,7 mill. kr. mot 128,7 mill.
under närmast föregående år, och därav upptogo aktieaffärerna 131,9 mill. kr. mot
84,2 mill. kr. under 1940.

Årsomsättningen av obligationer uppgick till 78,8 mill. kr. mot 44,5 mill. under
1940. Under de tre första kvartalen visade denna marknad en sakta kursförbättring,
och den effektiva räntan för fasta räntelån sjönk från 3,62 i december 1940 till 3,21 i
september 1941. Bristen på placeringsmaterial bidrog till den fortsatta
kursstegringen, som var särskilt framträdande för de guldkantade lånen. De statliga
nyemissionerna absorberades med förvånande lätthet. Den 15 januari släpptes ett andra
försvarslån på 500 mill. kr. ut efter två räntetyper, en på 4 och en på 3 procent.
Redan den 19 april avbrötos teckningarna i fråga om den förra serien, som då nått
upp i ett belopp av 466,2 mill. kr., och kort tid därefter hade 100 mill. kr. tecknats på
3-procentstypen, varjämte en del större företag övertagit statsskuldförbindelser
efter 4 procent på sammanlagt 43,6 mill. kr., ingående i samma emission. Hela lånet
hade därigenom övertecknats med 109,8 mill. kr. Dessutom hade
premieobligationer från 1940 försålts till ett belopp av 7,3 mill. kr. Den 29 september emitterades
ännu ett stort statligt lån, som delvis innebar ett konverteringserbjudande av
statens 4%-procentslån av 1930, på vilket kvarstod ett oamorterat belopp av 273,3 mill.
kr. Även detta utgavs till parikurs i tvenne räntetyper om 3 och 3% procent, den
förra på 5 år och den senare på 40 år, och då teckningen avslutades hade 640 mill.

’154

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1941/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free