Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram I. Den redovisade statsskuldens utveckling i några länder sedan augusti 1939. Indextal.
Aug. 1939 = 100.
Diagram 11. Avkastningen å statslån i några länder sedan augusti 1939.
(Enär uppgifterna avse olika lånetyper, äro kurvorna ej direkt jämförbara med varandra. De giva
emellertid uttryck åt den allmänna tendensen.)
Produktionen måste alltmer inriktas på fyllandet av de militära behoven och i
samband därmed framställningen av en mängd krigsviktiga varor ökas, vilket
endast kunde ske genom en fortsatt nedpressning av den civila konsumtionen.
Bristen på viktiga råvaror vållade därvid allmänt bekymmer, likaså bristen på
arbetskraft i de krigförande länderna. Produktionsomläggningen influerade väsentligt
på varubytet länderna emellan, vilket dessutom i hög grad försvårades av
transportapparatens överbelastning, uppkommen å ena sidan genom stigande behov av
transportmedel, å andra sidan genom minskad tillgång på dylika till följd av
krigsskador etc. Krigs- och rustningskostnaderna gingo snabbt i höjden och de enorma
belopp, som krävdes, täcktes delvis genom ökade skatter men i stor utsträckning
genom upplåning. Oron för inflationsartade rubbningar i prisläget var stor, men
genom ytterst sträng priskontroll och genom åtgärder, som hindrade den stigande
köpkraften att inrikta sig på konsumtionsvarorna, kunde statsmakten i stort sett
bemästra situationen.
Den kapitalförstöring i form av förintade eller skadade anläggningar och andra
realvärden, som redan under senare delen av 1940 hade tagit betydande
proportioner, ökades under 1941 ytterligare i omfattning. Visserligen avtogo efter
sovjettyska krigets utbrott de tyska flyganfallen på England, varjämte fartygsförlusterna
synas ha kunnat nedbringas väsentligt, men i stället gick förödelsen, delvis
framkallad av ryssarna själva, fram över västra och södra Sovjetunionen.
Liksom för närmast föregående år ställer sig en detaljerad analys av
utvecklingen år 1941 besvärlig på grund av bristen på siffermaterial. Man får därvid
beträffande de flesta länder nöja sig med i tidskrifter eller dagspressen återgivna
uppgifter utan stöd av officiell statistik.
’160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
