Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillgången på arbetskraft. Bristen på en del råvaror och födoämnen torde ha ökats
under året, beroende på skeppningssvårigheterna.
Även i Tyskland var bristen på arbetskraft och varor ytterst kännbar. Man
försökte motverka detta genom att utnyttja de ockuperade ländernas möjligheter.
Dels sögs arbetskraft i betydlig utsträckning från dessa länder till Tyskland, dels
inriktades deras näringsliv på framställning av produkter för tysk räkning.
Produktionsläget och den redan omnämnda bristen på transportmedel medförde allt
större svårigheter för Tyskland att med export betala sitt behov av utländska
varor, särskilt efter krigets utvidgning under sommaren, vilket föranledde behov av
kredit från de till Tyskland exporterande länderna.
Man kan av det sagda förstå, att läget i de ockuperade länderna i många
hänseenden måste ha varit prekärt. Då tillförseln utifrån av många nödvändiga varor
var knapp eller helt utestängd och en avsevärd del av den inhemska
produktionen måste avstås till Tyskland, förefanns en utpräglad varubrist. I Norge blevo
bl. a. trävaror ransonerade, på vilka landet under normala förhållanden har god
tillgång. I Danmark sjönk produktionen av vissa lantbruksprodukter hastigt.
Sålunda nedgick t. ex. produktionen av fläsk och ägg till ungefär hälften av 1940 års
produktion. Trots att minst en million fransmän voro fångar i Tyskland var
arbetslösheten i Frankrike mycket stor, vilket i första hand synes ha berott på
varubristen.
’165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
