Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1941 - Stockholmarna fingo skatten höjd med 35 öre per skattekrona - Ny stadsarkitekt, ny stadsbibliotekarie, stadsadvokat - Obetydlig nybyggnadsverksamhet - Allvarlig kris i huvudstadens bostadsfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade ursprungligen enats om oförändrad
skattesats, 8: 60 per skattekrona, men vid en
förberedande principdebatt i stadsfullmäktige om
statförslaget ansågo sig högermännen där kunna yrka
på en sänkning med 20 öre till 8:40 per
skattekrona. Förhandlingar i skattefrågan mellan de
olika partierna ledde icke till något resultat, och
de socialdemokratiska ledamöterna i fullmäktige
genomdrevo så den ovan angivna skattesatsen.
Ng stadsarkitekt, ny stadsbibliotekarie,
stadsadvokat.
Större ommöbleringar inom Stockholms stads
förvaltning ägde icke rum under året. Några
chefsposter fingo emellertid nya innehavare.
Sålunda avgick i och med 1941 års ingång
stadsarkitekt Sigurd Westholm efter 37 års
betydelsefull och gagnande verksamhet i stadens tjänst,
därav 25 år som stadsarkitekt. Till hans
efterträdare utsågs bland 18 sökande länsarkitekten i
Stockholms län Gunnar Wetterling. Fil. dr
Fredrik Hjelmqvist lämnade sin post som
stadsbibliotekarie och efterträddes av professor Knut
Knutsson, Lund, vilken tidigare varit 1 :e bibliotekarie
vid Stockholms stadsbibliotek. En helt ny post,
stadsadvokaten, som inrättats i samband med
omorganisationen av stadens förvaltning, fick till
innehavare sekreteraren vid stadskansliet E. G.
Westman. Slutligen kan antecknas, att stadsingenjören Olof Myrberg avgick och till efterträdare
fick distriktslantmätaren Ludvig Rosenbaum.
Sigurd Westholm avgick ur Stockholms stads
tjänst efter att under 25 är ha verkat där som
stadsarkitekt.
Obetydlig nybyggnadsverksamhet.
Nybyggnadsverksamheten var under året mycket obetydlig. Endast i det centrala Bromma
förekom bostadsbygge i större omfattning. På S:t Görans sjukhusområde färdigbyggdes ett s. k.
efter-behandlingssjukhus, varjämte sjukhusets nya patologiska institution fullbordades. Det sistnämnda
befanns vara tilltaget grovt i överkant, och av institutionens 16 rum överfördes därför sex till
sjukhusdirektionens kliniska centrallaboratorium. Av det väldiga Södersjukhusets 1 200
vårdplatser skulle endast 600 iordningställas. Härigenom och genom andra inskränkningar skulle över 3
millioner inbesparas.
Allvarlig kris i huvudstadens bostadsfråga.
Bostadskrisen började göra sig allvarligt påmind på hösten. Yid årsskiftet 1940—1941 fanns det
i Stockholm inte mindre än 13 547 lediga eldstäder, men vid november månads ingång 1941 hade
denna siffra gått ned till 2 521. Vid årets mantalsskrivning funnos i den inre staden 354 lediga
lägenheter och i ytterområdena 494. Motsvarande siffror för 1940 voro 1 838 och 2 244. I Matteus
församling med en folkmängd av över 50 000 personer funnos i början av november summa 10
lediga bostäder. Någon bostadsreserv fanns vid årets slut egentligen endast i Brännkyrka. I hela
staden beräknades bostadsreserven ha sjunkit till 0,4 procent från 2 procent år 1940. Att på ett
enda år en bostadsreserv på över 11 000 bostäder absorberats torde vara enastående för Stockholm.
Dessa siffror tydde på annalkandet av en verklig kris i huvudstadens bostadsfråga, och det torde
vara mot bakgrunden av denna man får se det program i bostadsfrågan, som Stockholms
fastighetsnämnd i början av december framlade. Enligt detta skulle 10 000 à 12 000 nya eldstäder
åstadkommas till hösten 1942. Kostnaderna härför beräknades till 50—60 millioner och skulle från
stadens sida kräva ett kapitalutlägg av nära 20 millioner.
’169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
