Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret 1941. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren medförde för sjöfarten hinderliga
isblocka-der, samt den genomsnittligt betydande bristen
på nederbörd, vilken var till allvarligt men för
kraftverksindustrien.
Medeltemperaturen för året i dess helhet utföll
tämligen genomgående 1° à 1°.5 lägre än normalt.
Till detta värmeunderskott bidrog i mellersta och
södra Sverige framför allt den därstädes mycket
stränga vintern. Denna var visserligen i sin
helhet ej fullt så kall som den närmast föregående,
men undersöker man de enskilda månaderna,
framgår det, att januari i praktiskt taget hela
Svea- och Götaland var kallare än någon annan
januarimånad sedan 1860, då regelbundna
temperaturobservationer mera allmänt började
utföras här i landet. De regionala avvikelserna från
normaltemperaturerna under denna rekordkalla
månad åskådliggöras på kartan, som visar, att
värmeunderskotten voro störst, 9° à 10°, i delar
av Dalarna och Värmland samt att det härifrån
avtog både mot norr och söder, dock betydligt
snabbare i förstnämnda än i sistnämnda
riktning. Underskotten uppgingo sålunda ännu till
omkring 6° i södra Skåne, men endast till c:a 1°
i norra Norrland, där i stället december i
allmänhet spelade rollen som den kallaste månaden.
Av årets övriga månader må som märklig
framhållas juli, vilken utmärkte sig genom stark
värme i hela landet. I Svealand, Jämtland, norra
Lappland samt kusttrakterna vid Bottenviken
voro medeltemperaturerna 3° à 4° högre än
normalt, och under dagarna 10—14 juli avlästes på
ett flertal platser i Västergötland, Värmland,
Halland, Småland och Östergötland
maximitemperaturer, uppgående till eller överstigande 36°, i
många fall innebärande lokala rekordnoteringar.
Årets absolut högsta temperatur + 36°.8
antecknades i samband härmed den 14 juli i Lindhult
i Skaraborgs län. Köldrekordet åter var
lokaliserat till Särna i norra Dalarna, där man den 3 januari antecknade —46°.
För var och en av årets månader gällande temperaturuppgifter finnas sammanställda i de båda
tabellerna. Tab. 1 innehåller de månatliga och årliga medelvärdena samt deras avvikelser från
resp. normalvärden för Gällivare, Piteå, Östersund och Malmö. Samma värden för Stockholm
återfinnas eller kunna lätt erhållas ur tab. 2.
Beträffande nederbördsförhållandena är främst att märka den svåra vår- och försommartorkan,
som 1941 var mest utpräglad under maj. Då föll i medeltal över hela landet endast 19 % av
normal mängd, d. v. s. betydligt mindre än under samma månad 1940. I gengäld var juni 1941 något
nederbördsrikare än samma månad 1940 utan att dock komma upp till normal mängd mer än i
delar av Norrland. Årets utan jämförelse regnrikaste månad — såväl absolut som relativt — var
augusti, då överskottet i medeltal för hela riket uppgick till 80 %. För kraftverken innebar denna
starka nederbörd en ljusning, som dock tyvärr blev av mycket tillfällig natur. De följande
månaderna karakteriserades nämligen åter av brist på nederbörd. Det är med anledning härav ingen
överdrift att säga, att industrien i fråga med hänsyn till vattentillgången i stort sett arbetade un-
Värmeunderskottet i Sverige under januari
Linjerna dragna genom trakter med
samma avvikelse från normaltemperaturen.
Siffrorna i C°.
’187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
