Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundradion 1941. Av fil. lic. Sven Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många svenska urpremiärer kunde av radioteatern presenteras, t. ex. Herbert Grevenius: »Vi tre
debuterar», E. W. Olson: »Att finna den rätta», Rud. Värnlund: »Efter sju år» oeh »Konkurs»,
Gustaf Sandgren: »Näcklåten», »Harmynt», »Välsignat budskap» och »Bröderna Lind», Gösta
Sjöberg: »Är konsuln inne?», Tor Hedberg: »På andras vägnar», Tora Nordström-Bonnier:
»Pastoral», Margit Palmaer: »Verandan vid havet», Vilhelm Moberg: »Hundra gånger gifta» samt två
scener av Gertrud Lilja.
Av utländska dramaturgers verk, vilka under 1941 fingo sin plats i radioteaterns repertoar,
intogs främsta rummet av följande: William Shakespeare: »Så tuktas en argbigga», Charles Wildrac:
»En brytning», Paul Verhoeven och Toni Impekoven: »Den lilla hovkonserten», Henrik Ibsen:
»Kejsare och galilé» (två delar) och »De ungas förbund», S. N. Behrman: »Plats för leende»,
Moliére: »Borgaren som adelsman», Emlyn Williams: »Nya skördar», Thornton Wilder:
»Drottningar av Frankrike», Bernard Shaw: »Doktorns dilemma», Rabindranath Tagore: »Postkontoret»,
Oluf Bang: »Han som fick veta sanningen», Maxwell Anderson: »Morgondagens män», Johannes
Buchholtz: »Blommornas gård», Santiago Rusifiol: »Jungfrun från havet», Sofokles: »Konung
Oidipus», Rose Franken: »Vi Hallams», Paul Valéry: »Själen och dansen» (dialog), Marcel Pagnol:
»Marius», Octave Mirbeau: »Affär är affär», Ludvig Holberg: »Brunnsresan», A. J. Cronin:
»Gudarna le».
Av Strindberg spelades under 1941 »Lycko-Pers resa», »Påsk», »Hemsöborna» och »Advent».
Operettens musa trivdes också på radions scen. De största föreställningarna voro »Kungliga
logen» av Karl Farkas och Hans Lang, »Den glada patiencen» av Dag Wirén och Nils-Georg,
»Hollandsflickan» av Emmerich Kålmàn och »Zigenarkärlek» av Frans Lehàr.
Serien »Svenska kvinnor» avslutades under våren med krönikespel om Hedvig Charlotta
Nordenflycht, Anna-Maria Lenngren, Fredrika Bremer och Jenny Lind. På hösten inleddes en serie om
berömda svenskar. Det svenska arvet hade på så sätt också sin plats inom dramatiken. Särskilt
uppmärksammade krönikespel voro: Olaus Petri, Urban Hjärne, Magnus Stenbock och Carl
Gustaf Tessin.
Föredrags- och reportageverksamheten hade sina uppgifter samlade kring det svenska. Bland
mångfalden föredrags- och reportageserier må här bara några ämnen nämnas, såsom vårens serie
om »Modern svensk historia i svensk dikt» och höstens serie om »Bonde i by och gård», i vilken
senare det svenska jordbrukets tusenåriga traditioner belystes av ett antal framstående fackmän.
Många av föredragen illustrerades med scener och fingo därigenom den rapsodiform som
lyssnarna visat sig i hög grad uppskatta. Ett par uppmärksammade rapsodier levererade docenten
Henrik Munktell om svensk rättsutveckling. Karl Ragnar Gierow skildrade i samma radiomässiga
form »Svensk skog», »Sveriges vatten» och »Sveriges berg», varvid både svensk historia och
dagsaktuell teknik belystes. Aktuella voro också rapsodierna om olja och gummi. En serie föredrag
»I brännpunkten» fick ofta en bistert dagsaktuell prägel. Vid flera tillfällen förmedlade dessa
föredrag personliga intryck just från de platser dit världens uppmärksamhet riktades, t. ex.
Turkiet, Syrien, Ukraina, Kaukasus.
Bland reportagen intogo skildringarna av Sveriges kamp mot krisen en framstående plats.
Mikrofonbesök gjordes vid en ny soptömningsstation (angående avfallets tillvaratagande), vid
Wei-bullsholm (angående sockerbetor), vid Iggesunds bruk (angående tillverkning av fodercellulosa),
vid fabriken för tillverkning av tallsåpa i Sandarne, vid en vedavverkningsplats i trakten av
Sorunda. Dessutom förekom en intervjuserie, behandlande ungdom i jordbrukets tjänst. Resorna runt
Sverige fortsatte under året bl. a. med besök i Hälsingland, där Gustaf Näsström var ciceron, och
i Halland, dit Olof Forsén styrde kosan.
Bland de nordiska inslagen i programmen, som voro talrika, bör måhända främst nämnas
professor Fredrik Paasches uppmärksammade krönika om Snorre Sturlason, ett apropå till
700-årsminnet.
Årets större diskussioner voro åtta, nämligen: »En församling mobiliserar» (23 jan.),
»Tryckfrihetsfrågan» (26 febr.), »Befolkningskris? Dialog av professor Sten Wahlund» (12 juni),
»Ungdomen och nöjesindustrien» (26 sept.), »Vi och vårt arbete: Ska ungarna jobba hemma?» (6 okt.),
’217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
