Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En i bägge kamrarna av flera riksdagsmän i december framlagd motion om
införandet av försvarsplikt föll däremot på andra kammarens motstånd.
Den 25 oktober avgav 1940 års militära socialvårdskommitté betänkande och
förslag angående soldatvården. Förslaget innebar inrättandet av en soldatvårdsnämnd
under K. M:t samt bildningsnämnder vid truppförbanden. Vid dessa skulle också
tillsättas assistenter och ombud för att biträda cheferna i arbetet med personalens
handhavande i socialt och kulturellt hänseende. Kommittén framhöll också
nödvändigheten av att frågan om tillräckliga fritidslokaler bringades till lösning.
Den 29 november avlämnade de av försvarsministern år 1939 tillkallade
sakkunniga — lantförsvarets utbildningskommission — sitt betänkande angående
utbildningen av värnpliktiga och fast anställt manskap vid armén. Resultatet av
kommissionens arbete omfattade förslag till ett intensivare utnyttjande av
utbildningstiden samtidigt som effektiviteten skulle ökas genom större omväxling i
utbildningen. Uppmärksamhet ägnades också åt behovet och betydelsen av allmänt
medborgerlig fortbildning under värnpliktsåldern samt åt civilanställningsproblemet
för det fast anställda manskapet. Kommissionen stödde de framlagda förslagen på
ett rikhaltigt undersökningsmateriel, där såväl äldre som yngre värnpliktiga som
befäl fått framlägga sina erfarenheter från utbildningsarbetet och
beredskapstjänsten.
Hemvärnsorganisationen vann under året ytterligare stadga, och
hemvärnsförband deltogo vid flera tillfällen i fälttjänstövningar.
Landstormens medlemsantal ökades under året. Landstormsbefälet togs i stor
utsträckning i anspråk för tjänsten vid beredskapsförband ur landstormen, och
lottorna deltogo framför allt vid handhavandet av förplägnadstjänsten.
Den under året fortsatta rustningen tog en icke ringa del av landets arbetskraft
i anspråk. Sålunda voro i januari omkring 27 000 metallarbetare i den privata
verkstadsindustrien sysselsatta med arbeten för försvaret, och av den privata
industriens kapacitet var 30 % engagerad i beställningar för försvarsändamål.
De värnpliktigas allmänna omdöme om rekrytutbildningen är övervägande
positivt, konstaterade i slutet av december lantförsvarets utbildningskommission med
stöd av en enquéte, som omslutit 10 737 värnpliktiga. Av de avgivna allmänna
omdömena, som gällt frågor, hur själva utbildningen i olika övningsgrenar varit
ordnad, voro sålunda ej mindre än 7 338 eller 68 proc. avgjort gynnsamma.
Inför julen och årsskiftet riktade överbefälhavaren, general O. B. Thörnell, till
försvarsmaktens befäl och manskap, både de nu inkallade och de, som tidigare
gjort sin insats, en hälsning och ett tack, varur följande må citeras:
Sedan mer än två år råder i vårt land förstärkt försvarsberedskap. Det
övervägande flertalet av rikets vapenföra män har under långa perioder fullgjort
beredskapstjänst i armén, marinen eller flygvapnet. I denna stund, då vi gå att fira den
tredje krigsjulen, stå många alltjämt under vapen, fjärran från sina hem. För eder,
liksom för hela vårt folk, har den förstärkta försvarsberedskapen medfört
kännbara uppoffringar. Men i skydd av denna försvarsberedskap ha vi hittills åtnjutit
fred, självständighet och ett relativt välstånd. Därunder har också ett oavlåtligt
arbete för att stärka vår försvarskraft kunnat fortgå planmässigt. Inom armén har
en ny krigsorganisation och en omfattande nybeväpning genomförts. Marinen har
förstärkts med nya enheter. Flygvapnet har vuxit. Samtidigt har tack vare
beredskapstjänsten, särskild utbildning av tidigare icke vapenövade samt förlängd
första tjänstgöring våra soldaters och sjömäns krigsduglighet höjts.
’226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
