Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1941. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrottslivet 1941.
Av redaktör OLOF GROTH.
Idrottsåret 1941 blev trots kriget och den omfattande militära beredskapen det
i många avseenden märkligaste i svensk idrotts historia. En rad utomordentliga
resultat nåddes i olika grenar, och i de landskamper, som kunde arrangeras, hade
Sverige mycket stora framgångar. Sammanlagt höllos 38 landskamper i 13 olika
idrottsgrenar, och av dessa vann Sverige 24, medan tre blevo oavgjorda och 11
förlorades.
Om det internationella utbytet helt naturligt var mindre än vanligt, fick den
inhemska idrotten i gengäld desto större omfattning. Liksom under 1940 var
intresset för militära och fältmässiga idrotter större än någonsin tidigare, och den
personliga beredskapen hölls hög genom omfattande propaganda och flerfaldiga
märkesprov av olika slag. I folklandskampen i gång mot Finland, 15 km för herrar och
10 km för damer, fullföljde sålunda 943 952 svenskar mot 1507111 finnar.
Riksskid-märket erövrades av 219 000 män och kvinnor, och av övriga märken togo 185 000
simborgarmäl-ket, drygt 100 000 orienteringsmärket och 88 000 Svenska Dagbladets
skidskyttemärke, som var det mest krävande av alla propagandamärkena.
Vinjettbilden, ger en föreställning om landskampen Sverige—Tyskland den 5 oktober, årets
största evenemang pä Råsunda-Stadion. Ilär ses de tyska och svenska lagen med funktionärer göra
front framför den kungliga läktaren.
’231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
