Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segling 1941. Av Stig Hedberg - Hästsporten 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresserade damer en dag fingo tillfälle att föra rodret på femmor och drakar. —
Ett trevligt arrangemang.
Juniorseglingen förde en ganska tynande tillvaro, och skolungdomens
Stadshus-regatta blev till följd av olika omständigheter ej av. Beskowska skolan vann i
Saltsjöbaden kabinettskammarherre Holtermanns pokal för alltid.
På skeppsredare Sven Saléns initiativ utlystes under våren tävlingen om en
nordisk folkbåt, och vid tävlingstidens utgång hade ett 60-tal förslag inlämnats
från samtliga nordiska länder. Vid bedömningen på hösten kunde prisnämnden
ej antaga något av förslagen utan en helt ny ritning gjordes, delvis på grundval
av de bästa förslagen, vilka prisbelöntes. Efter denna ritning, utförd av ing. Törd
Sundén, skulle sålunda den nordiska folkbåten byggas. Två båtar beställdes genast
på Arendalsvarvet i Göteborg. Den första skulle bli KSSS’ lottbåt 1942, och
sällskapet skulle bygga ytterligare en som lottbåt. Allt som allt räknade man med ett
20-tal folkbåtsbyggen under vintern.
Isjaktseglarna hade så sent som i april sin första kappsegling, i vilken
mångårige Europamästaren Etienne Gahlnbäck deltog. Han vann poängpriset för
samtliga seglingar.
Kryssarklubbens verksamhet var som vanligt livlig.
Hästsporten 1941.
o
Ar 1941 måste ur flera synpunkter betraktas som ett mycket gott kapplöpningsår, både
sports-ligt och ekonomiskt. Den i dessa ofredstider hart när oöverstigliga importspärren hänvisade
oss till det material, vi hade inom landet, men tack vare att årets 2-åringskull slagit alla tidigare
rekord i numerärt avseende, voro löpningarna som regel tillfredsställande besatta. Ännu mer
glädjande var det faktum, att påföljande års debutantkull var lika talrik, varför det kunde synas
berättigat att se framtiden an med största tillförsikt.
De reorganiserade kapplöpningsstyrelserna i Stockholm och Malmö realiserade under året en del
berömvärda initiativ till sportens fromma, såsom höjda prissummor och utskrivning av större
löpningar, vilket verksamt bidrog till galoppintressets förkovran. Och ännu större projekt voro
under utarbetande till nästa år.
Publikintresset ökades under året i väsentlig grad. Sålunda kunde vår enda permanenta
galopparena, Ulriksdal, för första gången i banans historia överskrida en totalisatoromsättning på 2 mill.
kr. Även Jägersrobanan inregistrerade en ekonomiskt lysande säsong, och här fixerades det nya
totorekordet till 586 504 kr. Tillsammans med de icke offentliga löpningarna på Åby samt de två
tävlingsdagarna i Hälsingborg och Strömsholm nådde den sammanlagda galoppomsättningen upp
till respektingivande 2 877 895 kr. mot 2 407 751 föregående år.
De utdelade priserna uppgingo under året på Ulriksdal till 325 530 kr. och på Jägersro till 145 325
kr., vilket i förhållande till förra året innebar en ökning med 27 385 resp. 27 225 kr. Antalet
startande hästar på Ulriksdal var under året 161, vilka sammanlagt ordnade med 792 starter i 141
löpningar. På Jägersro fördela sig motsvarande siffror sålunda: 142 hästar, 396 starter och 63
löpningar. Den genomsnittliga medelprocenten av antalet startande per löpning sjönk på dessa banor
en aning från föregående år.
Årets förnämsta löpning, derbyt, resulterade i en svensk seger genom ingenjör N. Tidbloms
Jack, tränad av ryttmästare Westerström och riden av Wilcock. Domstolsutslaget lydde på »kort
huvud», och segern vanns först sedan protest för trängning på upploppet, ingiven av Vallettas
ryttare, Saager, avvisats. Derbysegern stannade således denna gång inte bara inom landet utan även
inom familjen, då nämligen Jacks helsyster Birgit vann loppet 1940. Båda syskonen äro uppfödda
av överstelöjtnant P. Karsten på Borg.
Monsieur d’Ypres-sonen vann förutom derbyt bl. a. även Jockeyklubbens Jubileumslöpning, men
kunde på grund av att han bröt ner efter derbyt ej ställa upp i S :t Leger, varför han således inte
lyckades kopiera Birgits bravad att erövra den svenska galoppsportens »triple erown». Den klart
dominerande 3-åringsstjärnan var dock utan konkurrens. Derbyårgångens vid sidan av Jack
vinstrikaste hästar blevo Palatino och Orkan II, medan däremot Jolly Good och Jaroslaw II bägge
bröto ned och därför ej kunde hävda sina vinstrika 2-åringspositioner.
Hästar:
’254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
