Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritz Henriksson. Albert Fallenius. Carl Wahren. Ernst Larson.
(Se efterf. sida.) (Se efterf. sida.)
Uno Forsberg, f. 1882. Utexaminerad från bergshögskolan 1906. Assistent vid Tekniska
högskolans materialprovningsanstalt 1906—10, ingenjör vid Lövstaverken 1910—12, laboratoriechef vid
Svenska kullagerfabriken i Göteborg 1912—14, överingenjör där 1914—18, ledare vid dess
amerikanska anläggningar 1915—18, teknisk chef och v. verkställande direktör i Kullagerbolaget 1919,
verkställande direktör sedan 1938, chef för Hofors bruk 1934—37. Ledamot av
Industrikommissionens råd, ordförande i Industriförbundets produktionskommitté, överstyrelseledamot i Sveriges
verkstadsförening m. m. »Forsberg var en av Sveriges främsta industrimän. Det stora industriella
företag, vars chef han var, skötte han med suverän hand. Det SKF underställda järnverket i
Hofors var hans särskilda skötebarn. Vid sin bortgång var han just redo att övertaga ordförande^
skåpet i Sveriges industriförbund. Till honom gingo vi för att få kloka råd. Han spred alltid
livsglädje och tillförsikt omkring sig. Inga hinder voro honom för stora.» (Direktör J. Sigfrid
Edström.) Död den 23 mars.
Adolf Wiklund, f. 1859. övertog efter sin fader ett omfattande jordbruk i Nordmaling, var i sin
hembygd en av de ledande kommunalpolitikerna, under många år häradsdomare och
landstingsman, ordförande i Västerbottens landsting och ledamot av dess förvaltningsutskott,
ordförande i länets jordbrukskommission m. m. Ledamot av riksdagens andra kammare, där han
representerade högerpartiet, 1894—1932 kammarens ålderspresident, ledamot av stats- m. fi. utskott,
anlitades för olika kommittéuppdrag särskilt I fråga om norrländska ekonomiska utredningar. En
av de mest ansedda och betrodda krafterna i andra kammaren och en av de inflytelserikaste i
resp. utskott. Död den 28 mars.
Fritz Henriksson, t. 1872. Studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Berlin,
School of Economics och universitetet i London. Bedaktionssekreterare i Öresunds-Posten 1893—
99, korrespondent i Berlin till Göteborgs Handelstidning, Hufvudstadsbladet, Verdens Gang och
Sydsvenska Dagbladet 1899—1903, i London till Göteborgs Handelstidning, Hufvudstadsbladet,
Morgenbladet eller Aftenposten, Berlingske Tidende, Sydsvenska Dagbladet samt tidvis Svenska
Dagbladet och Stockholms-Tidningen 1903—19, medarbetade i Social Tidskrift, Det Nya Sverige
och andra tidskrifter samt i olika engelska tidningar, under kriget 1914—18 attacherad som
krigskorrespondent hos ententemakterna. Utnämndes 1919 till legationsråd och chef för
utrikesdepartementets pressbyrå, utrikesråd 1933, av K. M:t utsedd ordförande i programrådet för
rundradioverksamheten sedan dess tillkomst och i radionämnden, följde på K. M :ts uppdrag kronprinsparet
på resan genom Amerika 1926, regeringens ombud vid internationella pressutställningen i Köln
1928 och ordförande i svenska utställningskommittén. Utsågs 1926 till president i Internationella
pressunionen, vilken post han beklädde till 1933. Död den 31 mars.
Albert Fallenius, f. 1863. Underlöjtnant vid flottan 1884, kommendör 1919, konteramiral i
marinen 1923, chef för torpeddep. i Stockholm och Karlskrona 1906—17, avdelningschef i
marinförvaltningen 1918—19, varvschef i Karlskrona 1919—23, lärare i sjökrigshögskolan 1898—1907.
Direktör i flottans pensionskassa 1910—12. Innehade ett flertal kommitté- och sakkunniguppdrag,
utgav en lärobok i torpedlära, ledamot av Krigsvetenskapsakademien. »Honom tillkommer en stor
del av äran för att tillverkningen av torpeder i vårt land organiserades på ett ändamålsenligt sätt,
varigenom vi under åtskilliga decennier i detta avseende varit oberoende av utlandet.
Torpedverkstaden vid örlogsvarvet i Karlskrona, vid sin tillkomst mönster för en väl organiserad industriell
anläggning, har på ett synnerligen tillfredsställande sätt tillgodosett flottans behov av torpeder.»
(Konteramiral Gunnar Bjurner.) Död den 3 april.
’271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
