Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen Palmstierna. Arthur Bäckström. Emil von Krusenstjerna. Georg Bissmark.
(Se föreg, sida.) (Se föreg, sida.)
hembygdsvården, skapare av den stora anläggningen Julita Skans med museibyggnad och rika
samlingar av konst och kulturminnen, som han testamenterade till Nordiska museet för att de
tillika med slottet skulle bevaras i oförändrat skick som ett studie- och vilohem för forskare i
konst- och kulturhistoria, skänkte även till Julita kyrka flera dyrbara gåvor, uppförde ett för
godsets arbetare avsett pensionärshem samt ett kapell, som 1932 vigdes till kyrkligt bruk. Innehade
Illis quorum samt medaljen För hembygdsvårdande gärning. Död den 5 december.
Emil von Krusenstjerna, f. 1853. Underlöjtnant vid fortifikationen 1873, löjtnant 1879, anställd i
Kongostatens tjänst 1883—86, kapten 1890, major och fortifikationsbefälhavare i Bodens fästning
1901, överstelöjtnant och chef för Bodens ingenjörkår 1905, chef för fästningsbyggnadsavdelningen
inom arméförvaltningens fortifikationsdepartement 1909, överste i fortifikationen 1910, övergick
till reserven 1911, chef för marinförvaltningens fortifikationsavdelning 1910—13, ledamot av
arméns kasernbyggnadsnämnd 1914—23. »I allt som rörde militär byggnadstjänst var han den
kunnige ledaren, den börne organisatören. Hans namn är särskilt förknippat med det första och största
utbyggandet av Bodens fästning.» Död den 8 december.
Georg Bissmark, f. 1871. Jur. kand. 1895. Stadsfogde i Halmstad 1900, rådman 1904, borgmästare
1918. Ledamot av första kammaren för Kronobergs och Hallands län 1927—34. Justitieminister i
den Lindmanska ministären 1928—30. Ägnade under en lång följd av år ett levande intresse åt det
svenska sparbanksväsendet såsom ordförande i Svenska sparbanksföreningen, därefter
hedersordförande. »Georg Bissmarks insatser bilda den grund, på vilken utvecklingen av vårt
sparbanksväsende kan bygga vidare. Den nordiska samhörighetstanken och sparbankernas internationella
samhörighetssfrävanden ha också genom hans bortgång förlorat en varmt övertygad förkämpe.»
Död den 13 december.
Victoria Westberg, f. 1859. Studerade 1892—93 samt 1896—97 målarkonst i Rom för den berömde
professor Cavalini Filiberto Petiti och i Stockholm för bl. a. Perséus och John Kindberg, vistades
sedan två år i Amerika, företog vid sekelskiftet och därefter utomlandsresor samt utställde senare
i Stockholm, Malmö och på Gotland m. fi. platser stämningsfulla landskapsmålningar och skisser
från Syditalien, Böhmen, Frankrike, Amerika, Norge och Danmark samt från Norrland, Öland och
Gotland, startade i Stockholm och på andra ställen mycket uppmärksammade målarskolor samt
undervisade även i modellering, träsnideri, konstsmide, porslinsmålning o. s. v. Död den 22
december.
Julia Marks von Wurtemberg, f. 1863. Student 1883. Verkade sedan som lärarinna dels privat,
dels vid Vänersborgs högre flickskola, tills hon 1894 knöts till Whitlockska samskolan i Stockholm,
biträdande föreståndarinna 1905—18, därpå föreståndarinna. »Bland de många utmärkta ledande
krafterna i huvudstadens skolliv under de senaste decennierna tillkommer för visso Julia Marks
von Wurtemberg en framstående plats. Hennes sant mänskliga bildning hade kanske sin förnämsta
grund i den franska kultur hon förmedlade till ungdomen. Härifrån kunde man härleda hennes
klartänkta livsuppfattning och hennes äkta kvinnliga humanitet.» (Dr Olof Rabenius.) Död den 25
december.
Gösta von Hennigs, f. 1866. Studerade vid Konstnärsförbundets målarskola i Stockholm för
Richard Bergh, Zorn och Per Hasselberg 1891—93, professor vid Konsthögskolan 1928—33. Målade
först stockholmsmotiv i ett visst impressionistiskt maner, fann senare den nya motivkrets — are-
’284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
