Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland åter i krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Moskvafreden. Det hette till slut: »Jag kallar eder att följa mig i ett heligt
krig inot vårt folks fiende. Våra stupade hjältar resa sig i denna stund ur de
som-marklädda gravkullarna för att ånyo ställa sig vid vår sida, då vi i dag i förbund
med Tysklands mäktiga krigsmakt och som dess vapenbröder med allvar i sinnet
draga ut till korståg mot vår fiende för att skapa Finland en tryggad framtid».
Flyganfallen mot olika finska orter fortsatte de följande dagarna. Finska och i
Finland stationerade tyska trupper gingo till anfall över ryska gränsen, men först
den 3/7 publicerades den första finska krigskommunikén, som talade om
program-enlig framryckning. Följande dag återtogo finnarna ett par öar vid Hangö, där
artilleridueller pågingo. Under framryckning i nordligaste Finland mot Murmansk
passerades den 5/7 floden Litsa. De fientliga flygraiderna fortsatte. Särskilt blevo
Kotka och Lovisa svårt hemsökta. Den 7/7 sänktes fem ryska transportfartyg på
väg från Tallinn till Kronstadt. Tyska alpjägarförband återtogo den 8/7 Salla.
Mannerheim påminde i en dagorder av den 10/7 om sitt löfte 1918 att ej sticka svärdet i
skidan, förrän Finland och Fjärrkarelen voro fria. Det hette vidare: »Den nya
dagen har randats. Karelen reser sig. I edra led marschera dess egna bataljoner. Ett
fritt Karelen och ett stort Finland stiger fram för våra blickar ur mäktiga
världshistoriska händelsers svall. Må den försyn, som länkar folkens öden, förunna
Finlands armé att infria löftet jag givit Karelens folk».
Finnarna inledde på bred front ett angrepp för att återtaga det förlorade
Karelen och områdena vid Ladoga. Huvudangreppet insattes norr om Ladoga i det
avsnitt, där general Talvela under det föregående kriget vunnit sin stora seger vid
Tolvajärvi och Ägliijiirvi. Den 18/7 hade Ladogas norra strand nåtts, och finnarna
fortsatte i riktning mot Leningrad. Öster om Ladoga gingo de snabbt framåt —
150 km på 6 dagar — genombröto det ryska försvaret och hade den 18/7 nått
Suojärvi. I Fjärrkarelen erövrades den stora byn Repola, i vars närhet 6 000 ryssar i
en kort efter krigets utbrott bildad motti stupade. På Karelska näset bjödo ryssarna
segt motstånd framför Viborg. Den 21/7 togs Pitkäranta norr om Ladoga cirka 100
km från finsk-ryska gränsen liksom den helt ödelagda Suistamo kyrkby, öster om
Ladoga tillämpade finnarna sin gamla inringningstaktik och inneslöto stora
fientliga styrkor i flera mottin. Omkring den 25/7 kunde här nästan hela det område, som
1940 överlämnats till ryssarna, anses återtaget. Det beräknades den 27/7, att cirka
200 ryska plan nedskjutits från krigets början. Vid juli månads slut närmade
finnarna sig alltmer Fjärrkarelens huvudstad Petrosavodsk eller Petroskoj. De
behärskade Ladogas nordöstkust från trakten av Sordavala till Tuulos bortom
förutvarande finsk-ryska gränsen. Även öarna Mantsinsaari och Lunkulansaari i Ladoga
voro finska. Leningrad hotades av en tysk-finsk kniptång. Då Finland den 28/7
som en logisk följd av sitt krig mot Ryssland och samgående med Tyskland
begärde avbrytande av de diplomatiska förbindelserna med England — brytningen
blev ett faktum den 1/8 — bombarderade engelska plan i förening med ryska
Liina-hamari vid Petsamo den 31-/7.
Vid månadsskiftet inleddes en finsk storoffensiv i Ladogas nordvästra
frontavsnitt. Den 3/8 erövrades Kollaa på det karelska avsnittet norr om Ladoga, och
finnarna pressade hårt vid Sordavala vid sjöns nordligaste hörn, där ryssarna gjorde
segt motstånd. Även i riktningen Olonets öster om Ladoga fortgick framryckningen
trots kraftigt ryskt motstånd. En mängd mottin, vari cirka 50 000 ryssar
innestängdes, bildades under framträngandet och rensades en efter en. Den viktiga
järnvägsknutpunkten Hiitolà samt Kaukola 15 km från Kexholm erövrades liksom
Elisen-vaara, en annan viktig järnvägsknutpunkt, och den 16/8 efter hårda strider
Sordavala, den första staden av de fyra, som genom Moskvafreden kommit i ryska
händer. östra sidan av Vuoxen från Enso fram till Kiviniemi togs de följande dagarna
under snabb framryckning. Finska sjöstridskrafter sänkte den 20/8 cirka 12 000 ton
ur en rysk konvoj i Finska viken på väg mot Leningrad. Kexholm togs söderifrån
’306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
