Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget blev världskrig. Av redaktör John Sjöstrand - April. Grekland och Jugoslavien besegrade. — Kroatien självständigt. — Negus’ tron återupprättad. — Tyska framgångar i Cyrenaika och Libyen - Maj. Kreta taget av tyskarna. — Nya tyska framgångar i Libyen, engelska i Abessinien. Irak i engelsk hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En brittisk krigshandling, som blev av betydelse i det följande, var
landsättningen av imperiestyrkor i Basra vid Persiska viken den 19/4 för att »öppna
kommunikationsleder genom Irak», där den föregående engelskvänliga regeringen
någon tid förut avsatts och avlösts av en tyskvänlig.
Kriget till sjöss, speciellt handelskriget mot England, tog stor omfattning under
månaden, även bortsett från de betydande sänkningarna av brittiska fartyg i
grekiska farvatten. På månadens första dag sänktes sålunda fyra stora engelska
tankångare och den 4/4 18 fartyg på över 100 000 bruttoton i Atlanten. Den 15/4
sänkte brittiska flottstyrkor flera italienska fartyg i konvoj mellan Sicilien och
Tripolis. Därvid gingo tre italienska jagare och engelska jagaren Mohawk till
botten. Den stora engelska hjälpkryssaren Rajputana sänktes den 22/4. Inalles
utgjorde den engelska förlustsiffran under månaden enligt tysk uppskattning
488 000 ton, medan totalfacit av i april sänkta fartyg, inberäknat grekiska, anslogs
till omkring 900 000 ton.
Flygkriget över Kanalen var synnerligt intensivt under april. Engelska flygplan
företogo den 8/4 en raid mot Kiel, varvid 30 000 brandbomber fälldes, och följande
dag riktade tyskarna en förhärjande raid mot Coventry. Två dagar senare
förstördes vid ett brittiskt anfall mot Berlin stora operan där i grund, och även
statsbiblioteket skadades tillika med en del andra offentliga byggnader. Tyskarna
svarade följande dag med omfattande raider mot Birmingham, som även den 12/4
hemsöktes med hundratals ton bomber. Den 16/4 utsattes London för den dittills
häftigaste flygraiden. Särskilt Westend blev fruktansvärt härjat. S:t Pauls katedral
skadades svårt. Engelsmännen bombarderade samma natt Kiel, Bremen och
Boulogne och natten därpå ånyo Berlin. Under månadens senare del voro särskilt
London, Plymouth, Portsmouth, Sunderland och Liverpool mål för tyska samt
Berlin, Köln, Brest, Le Havre, Kiel, Bremen och Hamburg för engelska raider.
Maj.
Kreta taget av tyskarna. — Nya tyska framgångar i Libyen, engelska i Abessinien.
Irak i engelsk hand.
Med maj månads ingång fortsatte tyskarna ockupationen av öar i Egeiska havet.
Sålunda besattes den 3/5 Chios, Lemnos och Mytilene. Enligt vad premierminister
Churchill uppgav i underhuset, skulle huvuddelen av den brittiska
expeditionskåren eller 43 000 man ha hunnit rädda sig från Grekland och uppnått sina baser.
Den förnämsta av dessa baser var Kreta, som formligen översvämmades av
brittiska trupper. Under de följande dagarna fortsatte axelmakterna ockupationen
av Egeiska havets öar. Den 10/5 besattes Andros, Tyros och Termia, den 12/5 Milos,
12 mil från Kreta. Åtta dagar senare, den 20/5, inledde tyskarna ett häftigt
flygbombardemang mot nämnda ö, ett av »Egyptens utanverk», och en väldig luftflotta
ned-släppte stora avdelningar fallskärmstrupper, som omedelbart invecklades i hårda
strider med de brittiska och grekiska försvararna. Även stora trupptransportplan
med soldater landade. Enligt Berlinuppgifter landsattes första dagen 3 000 man.
Krigshistoriens första luftlandsättningsoffensiv var inledd.
Under de närmast följande dagarna förde tyskarna oavbrutet med stora
transportplan trupper genom luften liksom fallskärmstrupper och lätta bergskanoner.
En del av dessa styrkor nedkämpades emellertid eller lillfångatogos av de
engelska försvararna. Striderna rasade ytterst våldsamt. En tvsk konvoj om trettio
fartyg på väg till Kreta angreps den 22/5 av engelska krigsfartyg, som, enligt vad
Churchill åter uppgav i underhuset, sprängde konvojen och sänkte flertalet fartyg.
Tyskarna hade emellertid då bitit sig fast på flygplatsen Maleme på Kreta samt i
städerna Herakleion och Retimo, varifrån de dock åter måste draga sig tillbaka.
Två dagar senare befann sig Kretas västra del definitivt i tyska händer, och i
’322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
