Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget blev världskrig. Av redaktör John Sjöstrand - Juli. Tyskt segertåg i Ryssland. Fransk kapitulation i Syrien. Livlig aktivitet i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öster och väster om Peipus. Norr om Ladoga ryckte finska trupper fram mot
staden, som omslöts kniptångslikt och häftigt bombarderades från luften. De främsta
tyska trupperna stodo den 16/7 endast 20 mil därifrån. Följande dag togos
Smo-lensk och den starka fästningen Podolsk på nordfronten, varjämte Narva i
nordöstra Estland erövrades. Ryssarna voro då stadda på reträtt längs hela fronten.
Vid Mogilev, sydväst om Smolensk, voro liksom öster om denna stad nya stora
förintelseslag i gång. Stalin blev den 20/7 själv försvarskommissarie, vilket Berlin
betecknade som en desperat åtgärd. Den 22/7 voro fyra ryska armeer i Ukraina
omringade, och tyskarna riktade kraftiga stötar mot Odessa vid Svarta havet.
Förödande flyganfall företogos mot Moskva, varvid fullträffar på Kreml noterades.
Under de närmast följande dagarna fortsatte förintelseslagen vid Smolensk och
Mogilev. Operationerna mot Leningrad stördes av talrika gerillaförband. Moskva
utsattes åter för en våldsam tysk raid, medan ryssarna bombarderade Konstanza
i Rumänien. Rumänerna hade under tiden ryckt fram i Bessarabien och
fullbordade den 29/7 dess återtagande genom erövringen av hamnstaden Akkerman vid
Svarta havet. Vid månadens slut opererade det tyska etappväsendet långt öster
om Smolensk på vägen mot Moskva, och i Ukraina trängde tyskarna långt in i de
ryska återtågslinjerna. I Estland veko ryssarna norrut. Inför händelsernas tryck
hade Sovjet den 30/7 ansett det angeläget vara att underteckna ett avtal med Polen
om avstående från de ryska förvärven i detta land 1939. En polsk armé skulle
därtill upprättas av Sovjet, där 100 000 polska soldater och en halv million civila
hållits fångna.
Striderna i Syrien hade under månaden, trots det tappra franska motståndet,
alltmer utvecklat sig till Vichys nackdel. Den 3/7 kapitulerade Palmyra, och
Aleppo hotades från tre sidor. General Dentz fick mottaga ett
kapitulationserbjudande men avslog detta den 6/7. Två dagar senare nödgades han dock begära
vapenstillestånd. Vichy avslog emellertid den 11/7 de framlagda villkoren och
förklarade sig ej vilja förhandla med gaullister. Den franska flottan i Syrien flydde
till den turkiska hamnen Alexandrette. Avslaget var emellertid mera en formell
gest, då Vichy redan den 9/7 åt general Dentz överlåtit att handla efter eget
gott-finnande, d. v. s. taga ansvaret för en vapenvila. Den avslöts också samma dag,
dock under villkor, som väsentligt skilde sig från de först framlagda.
Överenskommelsen var hedersam för fransmännen och innehöll inga politiska klausuler,
varför Frankrikes politiska rätt till Syrien och Libanon fullt tillvaratogs. De allierade
stridskrafterna skulle besätta Syrien och Libanon, fransmännen med sina
personliga vapen draga sig tillbaka till vissa bestämda zoner och fångarna å ömse håll
friges, de fångna fransmännen dock först sedan ockupationen helt genomförts.
I Afrika förekommo oavlåtliga patrull- och luftstrider kring Sollum och vidare
vid Tobruk, varifrån flera engelska utbrytningsförsök avvisades. Någon
förändring i läget inträdde ej. I Abessinien kapitulerade den 6/7 ännu kämpande
italienska styrkor vid Galla och Sidam, medan en del trupper — sammanlagt 10 000
man — ännu höllo stånd i Gondar och på några andra punkter.
Under striderna till sjöss sänktes på månadens första dag en engelsk jagare av
en italiensk u-båt och följande dag sju engelska fartyg i konvoj på Atlanten.
Britterna sänkte den 8/7 ett franskt hjälpfartyg i turkiska hamnen Antalia, vilket
framkallade turkisk protest. Ryssarna uppgåvo sig den 14/7 ha sänkt två jagare och 13
transportfartyg i en tysk transportkonvoj på Östersjön. Den 17/7 sänktes en rysk
torpedkryssare på 2 800 ton i Östersjön, den 20/7 sänkte italienarna två engelska
u-båtar och en jagare i Medelhavet och den 24/7—25/7 två engelska kryssare,
engelska jagaren Fearless samt 70 000 ton handelstonnage. Ett italienskt
inbrytningsförsök i La Valettas hamn på Malta med en torpedmotorbåtsflottilj slutade däremot
med att italienarna förlorade 12 motortorpedbåtar. Den 29/7 sänkte tyskarna
enligt uppgift 140 500 bruttoton ur en engelsk konvoj på Atlanten.
’330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
