Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget blev världskrig. Av redaktör John Sjöstrand - December. Japan och U. S. A. med i världskriget. — Krigslyckan vänder sig på östfronten. — Tyskt återtåg i Nordafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
December.
Japan och U. S. A. med i världskriget. — Krigslyckan vänder sig på östfronten. —
Tyskt återtåg i Nordafrika.
December månads allt annat överskuggande händelse var den länge latenta
Fjärran östern-krisens utlösning. Sedan den japanska expansionen söderut till franska
Indokina i juli lett till anglosaxisk handelsblockad, råkade Tokioregeringen i en
mycket allvarlig situation. Japan stod inför perspektivet att bli kvävt i detta
ekonomiska strupgrepp. Då det var tydligt, att ett krigsutbrott i Stilla havet skulle
ytterligare förvärra situationen för Japan, låg det närmast till hands att pröva
förhandlingsvägen. Kunde inga verkliga fördelar uppnås därigenom, kunde det
finnas skäl att skrida till militär aktion, innan blockadens verkningar blivit direkt
förödande. Av sträng sekretess omgivna förhandlingar började alltså på Japans
initiativ i slutet av augusti i Washington mellan Roosevelt, Hull och japanske
ambassadören Nomura. De gingo redan från början trögt. Icke minst irriterades Japan
av de amerikanska flygleveranserna till Sovjet, vilka betraktades som ett led i en
antijapansk inringningspolitik. Ett annat irritationsmoment var hjälpen till
Chung-kingregeringen. Amerikas hållning var mycket bestämd inför Japans krav på
eftergifter — bl. a. gående ut på en japansk nyordningsplan i Östern — och
Washington fordrade öppen dörr i Kina. Spänningen blev allt starkare, speciellt sedan
extremisten Tojo i mitten av oktober avlöst Konoye som regeringschef. Enligt vad
som senare framkom, föreslog Japan den 20/10, att U. S. A. skulle leverera all
önskad olja till Japan, upptina de infrusna japanska tillgodohavandena och inställa
hjälpen till Kina. U. S. A. svarade med motförslag, som bl. a. inneburo ömsesidig
deklaration om fred, frånvaro av angreppsplaner eller territoriella krav,
tillbakadragande av trupperna från Indokina, medgivande att endast stödja kinesiska
nationalregeringen och förhandlingar om handelsavtal. I november sändes den
kände diplomaten Kurusu till Washington för att medverka vid förhandlingarna,
varvid de båda japanska diplomaterna anslogo en ganska foglig ton — samtidigt
som japanska pressen förde ett mycket skarpt språk mot U. S. A. På amerikanskt
och engelskt håll höll man före, att förhandlingarna från Japans sida mera
bedrevos i förhalningssyfte, då man på japanskt håll länge haft klart för sig, att
Roosevelt ej var böjd för några eftergifter. I slutet av månaden började Japan kraftigt
förstärka sina trupper i Kina, samtidigt som en del oroande japanska flottrörelser
förmärktes. Även på engelsk och amerikansk sida vidtogos omfattande militära
förberedelser, bland annat i form av en brittisk uppmarsch i Rortre Indien och en
utvidgning av U. S. A:s bassystem. Alarmtillstånd proklamerades i Honolulu. Den
30/11 gavs alarmorder åt trupperna i Singapore. Tre dagar senare lät Roosevelt hos
Japan framföra en förfrågan rörande syftet med truppkoncentreringarna i Franska
Indokina. Kurusu gav ett par dagar senare ett undvikande svar, vari han bland
annat lät påskina, att trupperna behövdes för att skydda landet inför det hot, som
kineserna på andra sidan gränsen utgjorde, medan en tidigare av Hull avsänd not
rörande de principer, som borde ligga till grund för varje reglering i Stilla havet,
lämnades obesvarad.
Så kom plötsligt den 7/12 utan krigsförklaring ett japanskt bombanfall mot Pearl
Harbor på Hawaii och mot Manila. Tre tusen personer dödades och sårades på
Hawaii, två amerikanska slagskepp sänktes och fyra skadades liksom fyra
kryssare. Även ön Guam i Stilla havet anfölls. Samma dag utfärdade Japan en
krigsförklaring mot U. S. A. och England, vilka å sin sida förklarade Japan krig. Så följde
krigsförklaringar från Englands dotterländer. Den 8/12 bröto japanerna in i
Thailand, som efter några timmars motstånd gav dem fritt genomtåg. Internationella
settlementet i Shanghai besattes av japanerna, som även landstego på Malacka och
angrepo Hongkong och Singapore från luften. Kina förklarade följande dag axeln
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
