Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland - Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett svårt problem var karelarnas återvändande till de av ryssarna till stor del
förstörda områdena, vartill kom problemet att efter Fjärrkarelens ockupering
sörja för den befolkning, som stannat kvar där. Intill början av december bade
63 000 karelare eller ungefär 15 procent av befolkningen före vinterkriget återvänt.
Finlands riksstat för 1942 utvisade i beräknade inkomster 11 057 847 000 mark och
i utgifter 11 049 077 200 mark, sålunda ett överskott på 8 769 800 mark. Inkomstskatten
för 1941 höjdes med 50 och förmögenhetsskatten med 100 procent, sockerskatten
från 1 till 2 mark och tändsticksskatten till 1 penni per sticka.
Den 17/2 emitterades ett statens återuppbyggnadslån på en milliard mark, det
största som förekommit i Finland. På fyra veckor blev det helt placerat. Ett andra
återuppbyggnadslån till samma belopp emitterades den 5/5 och var fulltecknat den
12/8. Ett inhemskt obligationslån »för arbete och kamp» på 2 milliarder upptogs den
15/9, och den 23/12 bemyndigades regeringen att upptaga ännu ett på 1,76 milliarder.
Finska utrikeshandelns läge blev under året allt sämre. Importöverskottet ökade
i hög grad och utgjorde under året 4 629 millioner mark mot 3105 millioner 1940.
Den skärpta avspärrningen framtvingade undan för undan allt strängare
ransonering, särskilt vad fett och kött beträffar. Skörden slog i stort sett fel, och läget
förvärrades genom den abnormt tidiga vinterns inbrott. Blott halva arealen hann
plöjas hösten 1941. Bristen på tillräcklig och vitaminrik föda vållade undernäring,
och speciellt var barnadödligheten skrämmande stor — för vissa åldrar fyra gånger
större än normalt.
Det livaktiga Vapenbrödraförbundet tog initiativ till stora områdens
uppröjande till åker genom frivillig arbetskraft, som sammanfördes till uppodlingsläger
över hela landet. Grovarbetare, studenter och kontorsfolk arbetade sida vid sida.
300 000 finska ungdomar voro med i denna jordbrukskampanj, som växte till en
väldig folkrörelse under namnet »Unga Finlands stöttrupper».
Ett märkligt historiskt dokument var den av regeringen utgivna Finlands
blåvita bok, som ställde den ryska politiken mot Finland efter moskvafreden i
blixtbelysning.
Island,
Islands regering 1941:
Ministären Hermann Jonasson.
Jonasson, H., stats-, jnstitie- och
undervisningsminister.
Möller, J., finansminister.
Jonsson, E., händels- och
kommunikationsminister.
T h o r s, O., näringsminister.
Stefansson, S. J., socialminister.
Island fattade under år 1941 ett mycket viktigt beslut, som kunde väntas få
vittgående följder för landets framtid. Alltinget enades nämligen den 20/5 om tre
förslag rörande Islands självständighetsfråga av i huvudsak följande innebörd:
1. Alltinget förklarar, att det anser Island äga rätt till fullständigt slitande av
sambandet med Danmark, då Danmark ej kunnat handlägga de frågor det åtagit sig.
Från Islands sida är icke tal om förnyande av unionsmakten, ehuru man ej för
närvarande anser lämpligt att formligen upphäva den. Därmed skall dock icke
dröja längre än till krigets slut. 2. Alltinget beslutar välja riksföreståndare för ett
år i sänder, som handhar den makt, som tillfaller Islands regering enligt beslutet
av 10 april 1941. 3. Alltinget beslutar förklara såsom sin vilja, att republik bildas
på Island samtidigt med den formliga skilsmässan från Danmark.
Beslutet fattades enhälligt utom beträffande punkt 2, som godkändes med 41
röster mot 3. Samtidigt beslöts att uppskjuta de val, som skulle ha ägt rum på som-
’364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
