Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Prisrörelsen - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lare i jordbruk och skogsarbete kännbar, men även vissa industrier saknade
kvalificerad arbetskraft. Socialstyrelsens månatliga index för arbetstillgången inom
viktigare industrigrupper angavs för oktober med siffran 3,75 (3 motsvarar
»medelgod» och 4 »god» arbetstillgång) mot 3,43 ett år tidigare. Den offentliga
arbetsförmedlingens uppgifter om antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser visade för
januari siffran 227, men denna sjönk hastigt under hela första halvåret och var i
augusti och september nere så lågt som 97, vilket torde vara den lägsta siffra som
förekommit. Vid olika tillfällen hempermitterades värnpliktiga för att deltaga i
skördearbeten, och särskilt på hösten gjorde sådana en god insats vid upptagningen
av sockerbetor i landets sydligaste distrikt. Antalet arbetslösa enligt uppgifterna
från de rapporterande fackförbunden (med undantag för skogs- och
flottnings-arbetare) utgjorde för oktober endast 35 622 mot 60 083 vid samma tid 1941,
motsvarande 4,7 % av hela medlemsantalet mot 8,2 % ett år förut. Detta är sannolikt den
lägsta siffra för arbetslöshet, som förekommit i vårt land.
Av utomordentligt värde för folkförsörjningen i dess helhet blev det relativt
goda skörderesultatet för året. Till följd av de båda närmast föregående årens
svaga skördar hade de upplagda reserverna måst tagas i anspråk och kunde nu till
väsentlig del återställas, men någon utökning av de i många fall knappa
ransonerna kunde dock ej ske.
Prisrörelsen.
Trots statliga åtgärder för ett återhållande inflytande på prisutvecklingen kunde
en fortsatt uppgång icke undvikas, ehuru denna dock höll sig inom relativt
måttliga gränser. Kommerskollegiums indextal för grosshandelspriser (1935 = 100), som
i november 1941 stod i 178, hade ett år senare ökats till 195 eller med 9,5 % mot en
ökning av 12,7 % närmast föregående år. Från krigets början uppgick
prisstegringen till 66,2 °7c. Den starka uppgång, som från krigsutbrottet utmärkte
import-varupriserna, retarderade betydligt under året. Indextalet stegrades från 250 i
november 1941 till 288 ett år senare eller med 15,2 % mot en ökning av 20,2 % närmast
föregående år. Däremot visade exportvarupriserna en mera deciderad uppgång än
under något av krigsåren förut med ett från 161 till 202 stegrat indextal, d. v. s.
ined 25,5 % mot 6,6 % ett år tidigare. Man får dock icke göra allt för strikta
jämförelser mellan indextalen för export- och importvarornas prisutveckling, då en
väsentlig förskjutning inträtt i de vägningsförhållanden, som lågo till grund för
basåret 1935. Sammansättningen av export och import var då helt annorlunda än
nu. Av Svenska Handelsbankens indexserier över partiprisnivån framgår, att
produktionsvaror varit föremål för en långt starkare prisstegring än
konsumtionsvaror. Medan de förra ökats från 197,5 i november 1941 till 229,1 i samma månad
1942 eller med 16 %, visade de senare under samma tid en stegring från 169 till
176,7 eller med endast 4,6 %. Frågan om en allmän begränsning av den visserligen
långsamma men dock fortsatta stegringen av priser och löner diskuterades länge
med stigande intresse, och i november infördes ett provisoriskt pris- och lönestopp
på samma gång som man enades om vissa riktlinjer för att minska marknadens
penningöverflöd, stimulera sparandet, begränsa mindre nödvändig produktion för
att spara råvaror och arbetskraft m. m.
Penningmarknaden.
Trots att prisstegringen höll sig inom relativt måttliga gränser, visade
penningmedlen en oväntat stor ökning. Medan riksbankens sedelutgivning i november 1941
uppgick till 1 551,4 milj. kr., utgjorde den ett år senare 1 831,4 milj. och hade således
stigit med 280 milj. kr. eller 18 % mot 10,9 % för närmast föregående år. Ännu
starkare var den stegring, som framträdde i riksbankens clearing av checker, post-
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
