Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kursutvecklingen under krigsåren för svenska statens 3 procents obligationer av 193i.
remissväxlar, bankkvitton in. m. för bankernas räkning. Månadsmedeltalet härav
från november 1940 till och med november 1941 utgjorde 3 274,1 milj. kr. och steg
under nästa helår till 4 001,2 milj., d. v. s. med 730,1 milj. eller 22,3 %. För tiden
januari—november uppgick den samlade clearingomsättningen till 43 680 milj. kr.
mot 36 143 milj. under samma tid 1941 och hade därmed väsentligt överstigit
tidigare rekordbelopp. Visserligen stod denna ovanliga ökning till en viss grad i
samband med bankernas inbetalningar av valutan för statliga låneemissioner, särskilt
under september månad, men även frånsett dessa överföringar var stegringen
oväntat stor.
I högre grad än någonsin tillfördes penningmarknaden nya tillskott av
betalningsmedel genom statliga utbetalningar. Affärsbankernas kassabehållningar voro
ända fram i augusti ovanligt stora men togos därefter till stor del i anspråk, dels
genom statslåneinbetalningen i september och dels genom kronoskattelikviderna i
november. Det samlade beloppet av mynt, sedlar och tillgodohavande i
riksbanken nådde i juli upp i 794 milj. kr. men hade i november åter sjunkit till 273 milj.
För de 11 första månaderna uppgick denna kassabehållning hos affärsbankerna till
i medeltal 574 milj. kr. mot genomsnittligt 645,7 milj. under samma period 1941 och
hade således sjunkit med omkring 73 milj. kr. Någon rediskontering av växlar
förekom icke under hela året, så långt man kan döma av privatbankernas
månadsredovisningar. Den statliga upplåningen steg med högst betydande belopp — den
fonderade statsskulden, som i november 1941 redovisades med 4153,5 milj., ökades
med 1 660,4 milj. till 5 813,9 milj. kr. i november 1942, och den tillfälliga upplåningen
steg samtidigt från 1 844,5 milj. till 2 227,1 milj. eller med 382,6 milj. I den tillfälliga
statsskulden ingick även det 2 % statslån, soin skulle återbetalas den 15 december
1944.
Hur de viktigaste posterna i riksbankens ställning förändrades mellan november
1941 och samma månad 1942 framgår av följande uppställning (i milj. kr.):
Nov. 1942 Nov. 1941 Differens
Guldkassa ............................................................ 728,8 432,8 + 296,0
Sedelutgivning ......................................................... 1 831,4 1 551,4 + 280,0
Svenska statspapper, obligationer, inrikesväxlar,
utestående lån och annan utlåning ................................. 683,3 858,5 — 175.2
Utländska valutor ................................................... 562,4 875,4 — 313,0
Då guldkassan här beräknats efter förkrigsvärde, d. v. s. efter 2 480 kr. per kg
fint guld, var ökningen i själva verket väsentligt större än de 296 milj., som kommo
till synes. Efter dagsvärdet räknat uppgick guldkassan till 1 388,9 milj. mot 824,9
milj. ett år tidigare och hade således stigit med 564 milj. kr. eller med ej mindre än
68,4 %. Vid beräkningen av sedeltäckningen är det ju detta dagsvärde på guldet
som tillämpas, och då sedelutgivningsrätten bygger på ett belopp av dubbla
guldkassans värde i första hand, gav detta en utgivningsrätt av 2 777,8 milj. kr., vartill
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
