Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Handel och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chile genom lejdbåtarna. Den svenska inlandsmarknaden var rätt god, delvis i
samband med den nya användning vissa papperssorter fått för framställning av
säckar, spinngarn, vävnader m. m. För sulfitpapper och greaseproof var det
svårare att finna avsättning.
För järnindustrien blev den tilltagande knappheten pä råvaror alltmer hotande.
Särskilt gällde detta tillförseln av stenkol, koks och skrot. Detta hade till följd en
fortgående minskning av inneliggande lager. Även tillgången på importerat
handelsjärn var knapp. Av de leveranser härav, som avtalats från Tyskland de senare
åren om 300 000 ton per år, hade stora delar icke effektuerats, och vid 1942 års
utgång räknade man med att c:a 150 000 ton ännu resterade. En rätt vidsträckt
ransonering genom Industrikommissionen blev därför nödvändig för att tillgodose
åtminstone de viktigaste behoven. Tackjärn och göt kommo i stället till användning
i ökad utsträckning, vilket medförde en minskning i de inneliggande lagren. En
annan svårighet uppstod i den överföring av arbetskraft till skogen, som den
tillspetsade bränslesituationen framtvang, trots att det rådde brist på arbetskraft vid
järnverken, särskilt på kvalificerad sådan.
Produktionen låg dock i stort sett på samma höga nivå som tidigare, och
valsverken torde ha nått nya rekordsiffror. Kvalitetsstålverken, som särskilt lidit brist
på legeringsmetaller, fingo i viss utsträckning övergå till framställning av
handelsjärn, varigenom produktionen av mjukt järn ökades. Tekniska förbättringar och
bättre anpassning till de lägen, som bränsle- och råvaruproblemen tvingade fram,
bidrogo också till att hålla produktionen uppe. Industriförbundets index för
produktionen inom järn- och stålindustrien visade en uppgång i månadsmedeltalet
från 131 för 1941 till 138 under 1942 eller med över 5 %. Efterfrågan på järn var hela
året stor och stimulerades bl. a. genom statens ökade byggnadsverksamhet. Den
rika tillgången på order medförde allt längre leveranstider, och mot slutet av året
måste till och med nya beställningar avböjas inom vissa områden, enär man icke
kunde bedöma möjligheterna för råvarutillgång och tillverkning. En jämförelse
med förhållandena 1913 belyser rätt väl det läge, som rådde under 1942. Medan
förbrukningen av handelsjärn året före det första världskriget och närmast därefter
utgjorde mellan 300 000 och 350 000 ton, beräknades den nu till omkring 1 000 000
ton per år och hade således omkring tredubblats. Exporten av järn fortgick i
ungefär samma omfattning som närmast föregående år, och tack vare lejdbåtarna
kunde även affärerna på Argentina hållas väl uppe. Priserna höllos nästan
oförändrade, frånsett en mindre höjning i början av juli. Vid årets slut utgjorde
bristen på smidesskrot ett allvarligt bekymmer, och ytterligare ransoneringar
väntades från de statliga myndigheterna, vilket skulle komma att medföra
inskränkningar i produktionen.
Omfånget av Sveriges malmexport beräknades komma att uppgå till 8,2 milj. ton.
Sysselsättningen inom verkstadsindustrien var synnerligen god, och
produktionen visade nya rekordsiffror. Industriförbundets indexserie (1935 = 100) för
maskinindustriens produktion fortsatte att stiga och nådde till och med oktober
ett medeltal av 155 mot 149 för samma tid 1941. Den mekaniska verkstadsindustriens
andel av den totala industriproduktionen hade därmed stigit till 25 % mot 18 %
under 1935.
Byggnadsverksamheten, som under närmast föregående år varit nästan förlamad,
tog ny fart under 1942 tack vare de ingripanden från statens sida, som beslutades
under 1941. Någon hela landet omfattande statistik finnes fortfarande icke utan
endast sådan för de större städerna. Socialstyrelsens uppgifter för 14 städer
upptogo för de tre första kvartalen 16 317 fullbordade eldstäder mot 12 310 för samma
tid 1941, medan under byggnad varande eldstäder uppgingo till 36 382 mot 13 755
föregående år. Verksamheten var som vanligt livligast under första halvåret men
visade under tredje kvartalet en betydande nedgång, delvis i samband med ökade
12
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
