Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Handel och industri - Sjöfarten - Årsskörden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårigheter beträffande materialanskaffning. Byggnadskostnaderna fortsatte att
stiga, och Svenska handelsbankens index, avseende ett normalhus i Stockholm,
(1935 = 100) nådde i september 159 mot 144,6 samma månad året förut. Sedan
krigsutbrottet visade samma indexserie en uppgång i de totala byggnadskostnaderna
om 29 %, varvid materialkostnaderna stigit med 42 % och arbetskostnaderna med
14 %.
Sjöfarten.
Den stränga vintern vållade ett betydande avbräck i sjöfartsförbindelserna
under februari och mars, då stark isbildning blockerade stora delar av Östersjön.
Sedan hämtade sig trafiken raskt och ökades ända till halvårsskiftet, varefter den
åter började minskas. Det lastförande nettotonnaget för ankomna ång- och
motorfartyg uppgick för de 11 första månaderna till 6 272 000 ton mot 7 071 000 ton under
samma tid året förut, medan motsvarande siffra för avgångna fartyg utgjorde
8 244 000 ton mot 9 880 000 för samma tid 1941. Det ej lastförande tonnaget för
ankomna fartyg uppgick till 2 270 000 ton mot 3 271 000 ton från januari—november
1941, medan ej lastförande tonnage för avgångna fartyg uppgick till 878 000 ton mot
893 000 ton samma tid året förut. Till en del var Sassnitz-trafikens inställande orsak
till de minskade siffrorna för det lastade tonnaget, men dessa återspegla också
minskningen i det kvantitativa varuutbytet i dess helhet. Under sista kvartalet
utnyttjade trafikkommissionen en hel del tonnage för att forcera hemfraktningen
av kol och koks från Tyskland. Det svenska tonnagets andel i utrikessjöfarten
utgjorde för de 11 första månaderna 56,1 och det tyska 21,4 medan året förut
största delen av det arbetande tonnaget var utländskt. Fraktnivån visade en sakta
uppgång ända till och med oktober, men i november gjorde sig en viss
säsongmässig osäkerhet gällande. Svenska handelsbankens index för östersjöfrakter (aug.
1939 = 100) steg sålunda från 293 i december 1941 till 314 i oktober men sjönk i
november till 313.
Den svenska handelsflottans förluster på grund av kriget ökades kännbart under
1942, men voro icke fullt så svåra som under 1940. Antalet krigsförlista fartyg
uppgick till 43 å tillsammans 147 289 bruttoton mot 33 å sammanlagt 106 472 ton för
1941. För 1940 voro motsvarande förluster 59 fartyg å sammanlagt 154 300 ton.
Några beslag eller prisrättsdomar förekommo icke under 1942. Från krigets början
beräknades 166 fartyg om sammanlagt 446 764 bruttoton ha gått förlorade genom
krigshandlingar av olika slag, däri även inbegripet 10 fiskefartyg om 601
bruttoton. Samtidigt uppgingo förlusterna i människoliv till 1 011 personer. Till en del
kunde fartygsförlusterna ersättas genom nybyggnader eller inköp, och
handelsflottans totala bestånd vid utgången av året omfattade 2 090 fartyg om tillsammans
1 381 649 bruttoton mot 2 120 fartyg och 1 465 004 bruttoton vid årets början.
Minskningen för året uppgick således till 30 fartyg om sammanlagt 83 355 bruttoton.
Årsskörden.
Såväl höstsäden som vallarna hade övervintrat relativt tillfredsställande efter
den ovanligt kalla vintern. Torka i förening med kyla under de första
vårmånaderna försenade dock höstsädens utveckling och åstadkom skador särskilt
på vetet men även på rågen, så att man i Skåne och Halland måste så om på flera
ställen eller ersätta med annan gröda. Riklig nederbörd i slutet av maj och under
juni förbättrade i hög grad läget, men brist på värme höll alltjämt tillbaka
växtligheten. Även under juli var temperaturen under den normala, och regn föll högst
ojämnt i landets olika delar. Först i augusti kom varmare väderlek, men vad som
förlorats under de föregående månaderna kunde icke återhämtas till fullo, och i
vissa distrikt hade spannmålen tagit skada förutom av olämpliga nederbördsför-
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
