Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1942. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållanden även av insekter. Höskörden kunde dock bärgas utan att några större
skador uppstodo. Potatis och rotfrukter voro betydligt försenade på grund av
kyla, och potatisen, som på vissa håll angripits av bladmögel, röta och även frost,
visade sämre resultat än man hoppats på. Bristen på sol och värme inverkade
hämmande på sockerbetorna, men foderrotfrukterna hade i allmänhet stått sig
något bättre. Det slutliga resultatet av årets skörd visade trots allt ett relativt
gynnsamt utfall och innebar i jämförelse med 1940 och 1941 års skördar en betydande
förbättring. I den officiella skörderapporten betecknades den som nära nog
medelmåttig. Mätta i den skala, som i nämnda rapport användes för bedömande av
skörderesultaten (där siffran 3 betecknar medelskörd, 2 betydligt under
medelskörd och 1 nära missväxt), värderades de viktigaste skördeslagen på följande sätt
i jämförelse med motsvarande resultat under 1941:
Höstvete ..................................................................2,4 mot 1,4
Höstråg ........................................................................3,1 » 2,4
Vårvete ........................................................................2,9 » 2,4
Havre ..............................................................................2,9 » 2,3
Hö från odlad jord ....................................2,9 mot 1,7
Potatis ........................................................................2,8 » 3,2
Sockerbetor ............................................................2,8 » 3,2
Foderrotfrukter ................................................2,9 » 2,8
Endast höstrågen lämnade fullt medelmåttig skörd, men för övrigt lågo resultaten
nästan genomgående endast obetydligt under medelskörd.
Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar över de kvantitativa
skörderesultaten av de viktigaste växtslagen ställde sig i jämförelse med de närmast
föregående årens sålunda (i tusental deciton):
Ar 1942 Är 1941 Ar 1940 Ar 1939 I medeltal 1932—1941
Deciton Deciton Deciton Deciton Deciton
Höstvete ................................. 2 801 1 899 2 775 6 961 5 133
Vårvete ................................. 1 789 1 411 1 544 1 558 1 333
Höstråg ................................. 4 280 2 719 2 750 3 648 3 739
Vårråg .................................... 91 74 87 135 102
Korn .................................... 2 217 1 577 1 925 2 503 2 067
Havre .................................... 9 285 7 757 10 416 12 850 11 620
Blandsäd .............................. 5 408 4 210 5 239 5 962 5 280
Potatis .................................... 19 135 20 711 23 333 18 683 19 566
Sockerbetor ........................... 17 440 18 437 18 593 18 999 18 434
Foderrotfrukter ........................ 24 222 22 563 23 737 23 489 27 329
Hö från odlad jord .................. 37 177 21 201 31 811 45 698 44 887
Hö från naturlig äng ............... 3 850 3 049 3 340 5 521 4 461
I jämförelse med medeltalet för 10-årsperioden 1932—41 utgjorde 1942 års
skörderesultat i dess helhet nära 9/10. Hela brödsädsskörden uppgick till 87 % av
medelskörden, men var dock nära 50 % större än för 1941. Hela höskörden utgjorde
83 %, medan potatis och sockerbetor lågo så nära som resp. 98 % och 95 % av
tioårsperiodens medeltal.
Utlandet.
Av fil. dr SVEN K. STOCKMAN.
Krigets grepp om mänskligheten hårdnade under 1942. Dess krav på samhället
stegrades ytterligare, vilket gjorde en fortsatt beskärning av den civila
konsumtionen nödvändig. Man torde som följd härav i flera länder ha närmat sig eller
rent av underskridit existensminimum. Särskilt i de ockuperade länderna voro
förhållande på sina håll förtvivlade. Bland de svårast drabbade länderna var
Grekland, där svältdöden krävde talrika offer.
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
