Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram II. Avkastningen å statslån i några länder sedan augusti 1939.
tEnär uppgifterna avse olika lånetyper, äro kurvorna ej direkt jämförbara med varandra. De giva
emellertid uttryck åt utvecklingstendensen. Beträffande Tyskland kom under året ett nytt lån till
användning vid avkastningens beräkning.)
Spannmålsskörden synes i allmänhet ha blivit större än 1941. 1 Kanada blev
t. o. m. veteskörden rekordartad och ungefär det dubbla i jämförelse med närmaste
föregående års tämligen svaga skörderesultat. I Förenta staterna synes veteskörden
ha blivit obetydligt större än 1941. Den översteg emellertid väsentligt det inhemska
behovet med tillägg för den starkt beskurna exporten. De under 1941 med cirka 250
milj. bushels ökade lagren beräknades som följd härav ytterligare växa med
ungefär samma kvantitet. Även i Argentina kunde man ej undgå att erhålla överskott av
vete, och detsamma gällde majs. I Europa föreföll skörden ha blivit mer ojämn
men torde dock i flera fall lia överstigit föregående års. Bomullsskörden i Förenta
staterna visade stegring, men då förbrukningen väsentligt ökats, syntes knappast
någon lagring av densamma behövt förekomma trots den begränsade exporten.
Hur den industriella världsproduktionen utvecklades under året kan i brist på
siffermaterial ej närmare angivas. Produktionen i Förenta staterna befann sig
emellertid i stigande, och även några europeiska länder kunde uppvisa en ökning
i jämförelse med 1941. I andra länder däremot torde totalproduktionen som följd
av krigsskador eller brist på råvaror och arbetskraft ha gått tillbaka. Det synes
därför tvivelaktigt, om den industriella produktionen i Europa i stort sett
undergick någon avsevärdare stegring under året.
Varubristen tilltog alltmer och föranledde en ytterligare utsträckt ransonering
av varor för civila behov. Produktions- och transportapparatens samt
arbetskraftens otillräcklighet för uppgiften att snabbt tillgodose de stigande militära
kraven voro de viktigaste orsakerna. Men därjämte spelade i vissa krigförande länder
de betydande krigsskadorna säkerligen en viss roll, ävensom för vissa varor den
genom krigsutvecklingen uppkomna avspärrningen av handels- ocli
transportvägarna. Beträffande t. ex. så viktiga råvaror som tenn och framför allt gummi
innebar Japans framträngande i sydöstliga Asien det västra halvklotets avskärande från
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
