Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livsmedelspriser och arbetsavtal. Av redaktör Th. Swedberg - Skördeförbättring tryggade försörjningsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hotade på samma sätt regn och kyla nästan med missväxt, enär säden icke
mognade. Men även då kom i sista stund omslaget med varmt och vackert väder under
senare hälften av augusti och början av september. Skörderesultatet blev därför
bättre än man under sommaren vågat vänta. De av vintern uttunnade
höstvetefälten hade ersatts med vårvete och korn, som lämnade god avkastning. Detsamma
kan sägas om rågen och havren, och slåttervallarna gåvo i allmänhet väl
medelskörd. Däremot blev utbytet sämre av sockerbetor och potatis.
Med utgångspunkt från den av statsmakterna tidigare knäsatta principen, att
produktpriserna borde vara beroende av skördeutfallet och därför fastställas först
sedan skördens storlek med någorlunda säkerhet kunde beräknas, föreslog
kommissionen fortsättning med s. k. relationsprisförfarande. På basis av ett
svart-havrepris, som senare skulle fastställas, föreslogs sålunda en pristabell, som —
bortsett från en extra gottgörelse för odlingen av vårvete och korn — upptog
följande priser per kg: svarthavre = S, vithavre = S + 0,5 öre, blandsäd = S + 2 öre, korn
= S + 5 öre, råg = S + 8 öre, höstvete = S + 8 öre, vårvete = S + 9 öre och hö 0,78 S
öre. Det gjordes alltså en avsevärt ökad prisskillnad mellan å ena sidan brödsäd
— till vilken numera även korn räknades — och å den andra fodersäd. Därtill kom
att systemet med odlingspremier skulle utvidgas till att omfatta vårsäden. Detta
förslag till prissättning godkändes sedermera i början av april i allt väsentligt av
K. M:t. Samtidigt fastställdes garantipriser för årets odling av potatis. Den 15 maj
beslöt regeringen dessutom att tillsätta en kommitté på 27 personer med
landshövding B. Hammarskjöld i livsmedelskommissionen som ordförande och direktören
i Sveriges lantbruksförbund K. E. Sjögren som vice ordförande för att utreda
grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter. När den sedvanliga
jordbrukspropositionen angående »prisreglerande åtgärder på jordbrukets område»
sedermera framlades i början på juni, överensstämde den helt med
livsmedelskommissionens förslag och innebar inga väsentliga förändringar i hittillsvarande
regleringssystem. Den blev också godkänd av riksdagen. Själva hörnstenen för
jordbrukets prisreglering kom alltså även under 1942 att utgöras av statliga
subventioner, vilka dock endast indirekt stödde producenterna men direkt verkade till
förmån för konsumenterna, enär de beredde dessa möjlighet att köpa livsmedel till
priser under de verkliga produktionskostnaderna. I fråga om själva prissättningen
skulle den principen följas, att jordbrukarna »vid normala väderleksbetingelser
erhöllo full täckning för inträdda kostnadsstegringar sedan krigets utbrott». En
genom ogynnsamma väderleksförhållanden uppkommen dålig skörd borde — hette
det i den godkända propositionen — medföra en högre prissättning på
produkterna, varvid man dock utgick ifrån att jordbruket skulle bära någon del av
inkomstminskningen. Men det förutsattes även, att prisläget skulle jämkas nedåt
vid en god skörd, dock »att jordbruket likväl skulle tillåtas draga fördel av ett
sådant skördeutfall». 27-mannakommittén, som ej hann avsluta sitt arbete under
året, godkände den dittills av livsmedelskommissionen tillämpade principen att
bedöma frågan om prisreglering för jordbruksprodukterna på grundval av en
uppskattning av jordbrukets sammanlagda inkomster och utgifter, därvid alltså
jordbruket fattats såsom ett enda stort företag och där lön beräknats icke blott för
arbetarna utan även för jordägare och arrendatorer samt deras i jordbruket
deltagande familjemedlemmar. Med ledning av årets jämförelsevis goda
skörderesultat och 27-mannakommitténs utredningar framlade livsmedelskommissionen på
sensommaren sitt ovan nämnda förslag till prissättning på årets skörd.
Jordbruksministern hade ställt i utsikt att de nya priserna skulle sättas i slutet av augusti,
men som redan nämnts blevo de ej slutgiltigt fastställda förrän strax före jul.
Denna utsträckta ovisshet vållade olust hos jordbrukarna och bidrog starkt till
den minskning av den på hösten med brödsäd besådda arealen, som vid årsskiftet
kom att utgöra ett av de allvarligaste försörjningsbekymren.
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
