Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oskar Hagman. James Strandberg. Harald Ngholm. Alfred Ahlqvist.
måga, som gjorde honom till en utomordentlig diagnostiker, och med en erfarenhet och ett
omdöme, som gjorde honom till en lika god terapeut. Hans rikliga vetenskapliga produktion är i
hög grad praktiskt lagd. Hans praktiska inriktning kom honom också att varmt intressera sig
för de socialmedicinska problem som beröra hans ämnesområde.» (Prof. Viktor Wigert.) Död
den 31 januari.
Harald Nyholm, f. 1872. Studerade inom det grafiska facket i Tyskland, Frankrike, Danmark
och Norge, anställd hos Gjestvangs handels- & fabriks a.-b. i Stockholm 1898, direktör för Ivar
Haeggströms boktryckeri & bokförlags a.-b. 1906, chef för tekniska avdelningen hos a.-b. P. A.
Norstedt & Söner 1923, direktör för tryckeri a.-b. Thule sedan 1926. Ledamot av Svenska
bok-tryckarföreningens styrelse 1914, styrelsens vice ordförande 1919, dess ordförande 1924, ledamot
av Sveriges tryckeriers arbetsgivarförbunds styrelse och av dess förhandlingsdelegation, av
Nordiska boktryckarrådets och Sveriges grafiska industriförbunds styrelser. Ledande kraft för 1941
års utställning »Det tryckta ordet 500 år». Död den 10 februari.
Alfred Ahlqvist, f. 1878. Student 1896, avlade apotekarexamen 1905. Amanuens i botanik och
farmakognosi vid Farmaceutiska institutet, assistent därstädes, laborator i kemi och kemisk
farmaci, lärare i farmaceutisk författningskunskap vid institutet, erhöll personligt privilegium
på apoteket Kronan i Göteborg 1933. Utgav författningssamlingar rörande apoteksväsendet,
sammanställningar av apoteksvarustadgan och speciellt de författningar, som röra giftstadgan m. m.
»En av apotekarkårens mest kända medlemmar.» Död den 12 februari.
Erik Frisell, f. 1859. Student 1878. Anställd hos a.-b. D. Carnegie & Co. i Göteborg, dess
verkställande direktör 1900—07, verkställande direktör i trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund och i
Luossavaara—Kiirunavaara a.-b. 1909—16, därefter styrelseledamot m. m. i talrika andra stora
bolag. Ledamot av vattenfallsstyrelsen, handelsrådet och industrikommissionen. »En av Sveriges
på sin tid mest verksamma industri- och finansmän, drivande kraft vid sammanslagningen av
den svenska sockerindustrien, ägnade i Grängesbergskoncernen sin skarpa affärsblick och stora
förhandlingsförmåga åt uppgörandet av de långfristiga kontrakt, som han fick till stånd med
bolagets tyska köpare, ådagalade framstående administrativ duglighet i skötseln av bolagets stora
gruvföretag och järnvägar.» Död den 22 februari.
Emil Lundqvist, f. 1872. Utexaminerad från Chalmers tekniska institut 1893. Anställd vid de
elektriska Westinghouseverkstäderna i Pittsburg, samarbetade senare med Bergmann-koncernen i
New York och flyttade med denna till Berlin, elektrisk ingenjör vid diamantgruvorna i Kimberley,
chefingenjör vid Asea 1903, chef för elektriska fabriken Volta i Tallinn 1906, disponent för
Kopparberg & Hofors sågverksaktiebolag 1909, verkställande direktör för Stora Kopparbergs Bergslags
aktiebolag sedan 1923. Moderniserade verken vid Domnarvet, Kvarnsveden, Skutskär och
Söderfors, utbyggde Långhagsforsen. »För Sveriges industri ha Lundqvists arbete och metoder varit
föredömliga. Vårt land står i stor tacksamhetsskuld till honom.» (Marc. Wallenberg.) Död den
22 februari.
Jacob Xngman, f. 1876. Genomgick Tekniska skolan 1 Stockholm. Anställd hos konstgjutare Otto
Meyer 1896, hos Förenade konstgjuterierna 1898—1903, konstnärlig ledare för Guldsmeds a.-b:s
i Stockholm ritkontor och modellverkstad sedan 1907, överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm
1908—17. Representerad i Nationalmuseum och olika utländska museer, utförde altaruppsatserna
till Högalids kyrka i Stockholm, till Ansgarskapellet på Björkö och Svenska kyrkan i Oslo, korset
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
