Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Frisell.
(Se föreg, sida.)
i Uppsala domkyrka oeh i Oscarskyrkan i Stockholm, dopfuntinsatsen i S:t Petri kyrka i Malmö
samt altaruppsatsen till Östersunds nya kyrka. Hedrades efter sin bortgång med minnesutställning
i Nationalmuseum. »En av de stora pioniärgestalterna i modernt svenskt konsthantverk, det
moderna svenska silversmidets skapare, utförde han också en rad standardmodeller för industriell
produktion. Hans juvelskrin med den krönande gruppen av heliga tre konungar är med sin fritt
fabulerande fantasi och sin fint poetiska känsla ett verk inte bara av en utomordentligt skicklig
och mångkunnig yrkesman utan av en diktare.» (Gotthard Johansson.) Död den 24 februari.
Gustaf Arnemark, f. 1888. Inträdde efter avslutade läroverksstudier i Statens järnvägars tjänst,
bokhållare hos järnvägsstyrelsen 1919. Mångårig ledamot av centralstyrelsen för S. J :s
befälsförbund och trafiktjänstemännens riksförbund. Ledamot av Stockholms stadsfullmäktige under ett
tiotal år från 1927, ordförande i Stockholms tomträttskassa, väckte uppmärksammade motioner
i bostadsfrågan. Tillhörde riksdagens andra kammare sedan 1933, fullföljde både i debatterna
och i de utskott han tillhörde sina strävanden för tjänstemännens och medelklassens sak, en
energisk förespråkare för tjänstemännen och en ofta anlitad expert i alla dithörande frågor. »Arnemark
var på grund av sin förhandlingsvana och politiska mogenhet en ovärderlig rådgivare. Han ingav
respekt för sin nationella konservatism, sin rakryggade rättskänsla och sitt omutliga krav, att
man måste skilja på sak och person. Hans politiska intresse omspände nära nog alla frågor.»
Död den 2 mars.
Gustaf Ribbing, f. 1849. Jur. kand. 1876, vice häradshövding 1878. Assessor i Svea hovrätt 1889,
hovrättsråd där 1898, häradshövding i Uppsala läns norra domsaga 1900—19, justitieombudsman
1897—98. Juris hedersdoktor i Uppsala 1907. Ordförande 1 kommittén för elektriska ljus- och
kraftledningar 1898, sakkunnig i skogshushållningskommittén 1899, ordförande i
skiftesstadge-kommittén 1906—11, styrelseledamot i riksbankens avdelningskontor i Uppsala 1903—26, vice
ordförande i Svenska kyrkans missionsstyrelse 1916—29, i dess sjömansvårdsstyrelse 1933,
överförmyndare i Uppsala 1924—32 m. m. »Ingen kunde bättre än han få sina unga medarbetare att
förstå domarreglernas sats, att ’domarämbetet är för den menige mans bästa insatt och icke för
domarens eget bästa’.» (Justitierådet Arthur Lindhagen.) Död den 15 mars.
David Davidson, f. 1854. Jur. kand. 1877. Docent i nationalekonomi vid universitetet i Uppsala
1879, e. o. professor 1889, ordinarie professor i nationalekonomi och finansrätt vid Uppsala
universitet 1890—1919. Jur. hedersdoktor vid universitetet 1893, fil. hedersdoktor 1917. Utgav den av
honom själv 1899 grundade och redigerade Ekonomisk tidskrift, ägnade även finansrättens och
finanspolitikens problem ett omfattande skriftställarskap, ansågs vara den främste kännaren av
svenskt skatteväsen, innehade en rad sakkunniguppdrag, såsom i tull- och traktatkommittén
samt pensionsfondskommittén. »Högt ansedd både inom den akademiska världen och av den
praktiska ekonomiens folk.» Död den 18 mars.
Mathilda Malling, f. 1864. Student 1883. Debuterade 1885 som författarinna under pseudonymen
Stella Kleve med romanen Bertha Funke, publicerad i danska Nationaltidende i översättning av
Herman Bang, slog igenom med »En roman om förste konsuln» 1894, vilket arbete utkom i många
upplagor och på flera språk, skrev senare ett tjugotal romaner, bland dem många historiska, såsom
»Fru guvernören av Paris», »Eremitageidyllen», »Daggryning» med ämne från Nya Sverige,
»Maria Stuart», »Systrarna på Ribershus» m. fi., byggande på grundliga historiska studier,
skildrade även skånskt herrgårdsliv, en serie, som började med »Skyttes på Munkeboda».
Författarinnans styrka var den ypperliga miljöskildringen, hennes förmåga att ge på en gång korrekt och
304
Emil Lundqvist.
(Se föreg, sida.)
Jacob Ängman.
(Se föreg, sida.)
Gustaf Arnemark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
