Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1943. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om 25,6 milj. kr. I Kinnekulle skulle årsproduktionen ökas från 7 000 till 11 000
ton genom användning av oljerikare skiffer och i Kvarntorp från 30 000 till 70 000
ton, därav 22 000 ton enligt Ljungströms metod för destillering direkt i berget
med elvärme.
Aktuella gengasfrågor dryftades vid en av IVA anordnad konferens. —
Stockholms Spårvägar använde uteslutande ved som gengasbränsle; besparingen
gentemot kolgas översteg miljonen. — I sex städer inrättades gengaskliniker.
Den avregistrerade bilparken omfattade den 1 jan. 1943 c:a 140000 personbilar
och c:a 16 500 lastbilar. Omkring 43 resp. 26 % av dessa voro tillverkade åren
1937—39, och värdet av dessa relativt moderna vagnar uppskattades till c:a 200
milj. kr. Genom KAK:s försorg undersöktes grundligt ett hundratal dylika, sedan
flera år avställda bilar; de visade mycket varierande kondition. Med ledning av
dessa resultat och andra erfarenheter utarbetades råd och anvisningar för
korrosionsskydd, skydd för batterier och gummi m. m.
Ett nybyggt danskt fartyg om 3 000 ton dw utrustades med en gengasdriven
sex-cylindrig motor om 1 250 hk. Även hjälpmaskineriet drives med kolgas.
A.-B. Bolinder-Munktell utexperimenterade en för livbåtsbruk avsedd 10 hk
dieselmotor, som går perfekt, även om båten vattenfylles; svänghjulet tjänstgör
därvid som länspump. Motorn startas med krut.
Allt otroligare rekord sattes av den nyskapade amerikanska
skeppsbyggnadsindustrien under Henry J. Kaisers ledning. Bäknat från kölsträckningen skedde
sjösättningen av ett 10 500 tons fartyg efter 4 1/2 dygn, provturen efter 7 1/2 dygn
och avgången i färdiglastat skick efter 14 dygn. På bädden sättas fartygen ej på
vanligt sätt ihop av småbitar utan av mycket stora sektioner, som tillverkats i
svetsverkstäderna. Totala svetslängden för ett fartyg av standardtyp hade
storleksordningen 70 000 m. — Varvsindustriens tyngdpunkt låg vid västkusten, och
då järnverken i de östra staterna ej ensamma kunde bemästra
materialförsörjningen, skapades med typisk snabbhet en stålindustri, som av kol från Utah,
malm från Kalifornien och skrot från Stillahavskusten kunde tillverka 750 000
ton tackjärn och 400 000 ton plåt om året — siffror av samma storleksordning som
Sveriges hela årsproduktion av dessa material.
För Broströmkoncernen byggdes ett par malmfartyg om 12 600 ton dw,
konstruerade för att efter mindre ändringar kunna ta oljelast i retur i st. f.
vattenballast och därmed förbättra räntabiliteten.
Av de vid katastrofen på Hårsfjärden 1941 sjunkna och sedermera upptagna
jagarna måste en helt skrotas ned, medan förskeppen på de två andra kunde
sättas i stånd. Nya akterskepp byggdes, och ett av fartygen, Göteborg, togs åter i
tjänst under året; det andra, Klas Horn, gjorde sin provtur vid jultiden.
På Simpnäsklubb i norra infartsleden till Stockholm ersattes den bemannade
fotogenfyren med en nybyggd elektrisk fyr, fjärrmanövrerad från Arholma
lotsstation ett par km därifrån. Det var den första verkliga havsfyren av detta slag.
Vid strömavbrott inkopplas en dieseldriven reservgenerator.
Flottans avmagnetiseringsstation i Lilla Värtan invid Stockholm anlitades av
många hundra fartyg, de flesta ur handelsmarinen. Fartyget passerar först en
mätstation, där styrkan av dess magnetism bestämmes, fortsätter sedan över en
med växelström matad kabelslinga där magnetismen »masseras» bort, och
resultatet avläses slutligen vid passagen förbi en andra mätstation. Magnetismen
försvinner sällan helt, och proceduren måste upprepas efter någon tid, men risken
anses minskad till mindre än hälften. En andra och starkare station planeras
vid Nya varvet i Göteborg, där emellertid avmagnetiseringsslingan skulle bli
rörlig och föras under det stillaliggande fartyget.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
