Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1943. Av redaktör K. O. Hammarlund - Större brödranson — odlingsplan och prissättning - Ökad fläskproduktion — riklig köttilldelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk krishushållning 1943.
Av redaktör K. O. HAMMARLUND.
Svenska folket hade mindre matbekymmer under 1943 än föregående krisår.
Efter en i flera avseenden mager höst och vinter kom det nya året med en rad
glädjande förbättringar. Det blev god tillgång på kött och tidvis även på fisk,
mjölken och potatisen behövde aldrig ransoneras och det fanns olika slag av grönsaker
i tillfredsställande mängd. Genom priskontrollen stannade hushållsutgifterna på
en skälig nivå. Det gynnsamma läget berodde både på tur och skicklighet.
Väderleksförhållandena hade varit fördelaktiga, men i den jämna tillgången på
livsförnödenheter spårades också en framsynt krisförvaltning.
Större brödranson — odlingsplan och prissättning.
Redan i början av vintern 1942—43 ökades ransonen av mjöl och bröd indirekt
genom särskilda tilldelningar av havregryn och korngryn, vilket var synnerligen
välkommet, ty grynen hade förut tärt märkbart på den knappa brödransonen. Den
särskilda tilldelningen fortsatte sedan under 1943. Mjöl- och grynransonen kom
därför att omfatta 1 390 gram i veckan mot i bästa fall 1190 under huvuddelen av
1942. Femtio procent av mjöl- och brödtilldelningen kunde köpas i veteprodukter.
I början av februari framlades livsmedelskommissionens produktionsplan med
huvudvikt vid brödsäd och potatis. Det nya produktionsåret ingick med en
minsknig av höstsädesarealen på 63 000 hektar, och denna brist måste fyllas genom
ökning av vårsäden. Potatisarealen föreslogs ökad med 10 procent. I samband
härmed framfördes från olika håll krav på ett snabbt avgörande av
prissättningsfrågan. Den 19 mars fastställdes med anslutning från berörda parter prissättningen
på jordbruksprodukterna 1943—44. Den innebar övergång till vårprissättning med
utgång från gällande prisnivå men med möjlighet att under vissa förutsättningar
justera priserna, när skördeutfallet närmare kunde överblickas. Lösningen
betecknades som »en vacker manifestation för det samförstånd och samarbete som tiden
kräver». Ett olustigt intermezzo blev potatisinventeringen i oktober, som visade
450 000 ton mindre skörd än den officiella beräkningen. En ny potatisinventering
anbefalldes därför vid årsskiftet. I ett radioanförande underströk
livsmedelskommissionens ordförande landshövding Hammarskjöld vikten av att situationen blev
tillrättalagd. Skillnaden uppgick till halva den kvantitet som åtgår till
människoföda under ett år.
Ökad fläskproduktion — riklig köttilldelning.
Mot slutet av 1942 rådde ett hotfullt missnöje bland grisuppfödarna, sedan
regeringen ställt sig avvisande mot varje krav på högre fläskpris. I januari 1943
skrev Sveriges slakteriförbund till Kungl. Maj:t och föreslog höjning av
partipriset på fläsk mot kompensation genom sänkning av partipriserna på vissa
andra köttvaror. Efter tillskyndan av livsmedelskommissionen beslöt regeringen
en sådan ordning, varvid fläskpriset höjdes med 8 öre per kg för svin mellan
70 och 80 kg och 13 öre för svin som vägde 80 kg eller däröver. Får- och hästkött
blev något billigare, men för nötköttet skedde ingen ändring. I anslutning härtill
beslöt priskontrollnämnden en viss jämkning i detaljpriserna.
Prispolitiken gick ut på att gödgrisarna skulle uppfödas till högre vikt och
att dessutom antalet grisar skulle ökas. Det visade sig också snart att mycket
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
