Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1943. Av redaktör K. O. Hammarlund - Ökad fläskproduktion — riklig köttilldelning - Äggransoneringen ansågs alltjämt nödvändig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livsmedelskommissionen. Foto för årsboken i dec. 19U3.
Från vänster: hovrättsassessor N. Viklund (chef för administrativa sektionen), agronom G.
Törnblom (chef för sektionen för spannmål och fodermedel m. m.), hovrättsrådet O. Söderström (chef
för juridiska sektionen), landshövding R. Johansson (ledamot för produktionsavdelningen), rektor
Å. Hovgård (kommissionens v. ordf. och ledamot för allmänna avdelningen), landshövding Bo
Hammarskjöld (kommissionens ordförande), direktör H. Johansson (ledamot för
varuomsättnings-avdelningen) , mantals intendent G. Kollberg (chef för konsumtionsavdelningen), direktör II.
Gräslund (chef för sektionen för matfett), greve N. Tolstoy (chef för sektionen för diverse livsmedel),
agronom G. Lund (chef för sektionen för slaktvaror m. m.) och länsassessor R. Magnusson (chef
för sektionerna för kristidsstyrelserna m. m. samt potatis). Ledamoten för
konsumtionsavdelningen, fru Olivia Nordgren, frånvarande.
fläsk kom i marknaden. Senare befanns det dock lämpligt att hindra alltför
långvarig gödning genom att sänka priset på svin över 100 kg.
Under vintermånaderna höll sig köttransonen vid omkring 200 poäng i veckan,
men i mitten av mars kunde en höjning ske, och sedan steg kurvan för att nå
sin kulmen i juni med 530 poäng. Det var en vacker siffra, särskilt då den
jämfördes med de 160 poäng, som livsmedelskommissionen kunde bjuda föregående
sommar. Under hösten föll kurvan något, men julmånaden gav dock 400 poäng
mot 233 året förut. Tilldelningen var för övrigt större än siffrorna visa, eftersom
poängvärdet på åtskilliga köttvaror hade sänkts och andra hithörande varuslag
lösgjorts från ransoneringen. En extra fläsktilldelning medgavs till hushåll som
deltog i insamling av matavfall till svinuppfödning.
Äggransoneringen ansågs alltjämt nödvändig.
Äggransoneringen var även under 1943 föremål för kritik. I ett
interpellationssvar i riksdagen i april förklarade statsrådet Gjöres, att ransoneringen icke
kunde slopas och att han heller icke ville förorda några genomgripande
förändringar i systemet. Syftet var bl. a. en utjämning mellan överskotts- och
underskottsområdena. Sedan tillgången stigit, hade äggransonen ökats och möjligheter
beretts till konservering.
Under andra kvartalet var äggransonen 98 poäng mot 85 samma tid föregående
år. Tilldelningen var den högsta sedan ransoneringens införande 1941. Därefter
sjönk åter siffran. Under senare delen av året erhölls importerat äggpulver som
extra tilldelning. Liksom tidigare fick äggransonen uttagas i mån av tillgång,
och ransoneringen omfattade alternativt andra varor.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
