Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugoförsta årgången (händelserna 1943) / 203 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmåret 1943. Av Ellen Liliedahl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

T. v. överst Poul Reumert och Grethe Holmer i »Storken» och därunder Kristina Söderbaum
och Paul Klinger i »Den gyllene staden», i mitten Joan Fontaine i »Över allt förnuft» samt t. h.
Emil Jannings i »Ung på nytt».

av James Hiltons »Slumpens skördar», där det främst var Ronald Colman som med
sin aktion höjde den romantiska men icke helt övertygande kärlekshistorien till ett
konstnärligt plan. En anspråkslös komedi med en egen ton, mänsklig och förfinad,
var »En viss mr Pulham», likaledes byggd på en litterärt betydande roman av
amerikanen Marquand. Och »Dagdrivarbandet» hade, trots utglättning enligt
Hollywoods vedertagna moralkodex, bibehållit mycket av den sorglösa charmen och den
lätta poesien i Steinbecks »Tortilla Flat». Höstsäsongens Hitchcock-film, »Skuggan
av ett tvivel», gick mer i den psykologiserande stilen men röjde regissörens
oförminskade förmåga att sätta publiknerverna på spänn. Bland mångfalden av krigiska
äventyrsfilmer må nämnas »Till sista man», som pampigt glorifierade det
amerikanska försvaret av Wake Island i Stilla havs-krigets första skede, och bland filmer
av showkaraktär »Yankee Doodle Dandy», en humör- och melodifylld biografi över
revypappan Cohan, samt »Stormy weather», en sång-och dansfilm med idel färgade
aktörer och buren av den svarta rasens primitiva livsglädje och rytmsinne. Till de
komedier man minns hörde »Årets kvinna», som bjöd på skickligt samspel av paret
Katharine Hepburn—Spencer Tracy, och den graciösa triangelhistorien »Han kom
om natten» med Ronald Colman, Jean Arthur och Cary Grant. Walt Disneys bidrag
för året bestod dels i »Den fredliga draken», där flera småfilmer lagts in i ett
roande reportage från de disneyska ateljeerna i Hollywood, dels i långfilmen
»Bambi», en förtjusande saga ur djurens värld. Den nya versionen av »Dr Jekyll och
mr Hyde» väckte intresse främst därför att den gav svenskan Ingrid Bergman
tillfälle att spela ut sin talang i en mera blodfull och färgrik roll än tidigare.

Englands bidrag för året voro fåtaliga men rymde en av dess absoluta
höjdpunkter, marinfilmen »Havet är värt öde», en triumf för författaren-regissören-aktören
Noel Coward i samtliga dessa egenskaper. Nobless och osentimental hjärtevärme
präglade såväl hans egen framställning av en båtbefälhavare som ensemblespelet.
Filmen berättade om människor ombord och människor hemma i en skildring, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>