Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmåret 1943. Av Ellen Liliedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
humanitet och humor hela tiden genomlyste de krigiska händelserna och
katastroferna, och grep obetvingligt med sitt starka, ordlösa patos.
Av den nya franska produktionen nådde endast några filmer från Continental
Films genom Ufas förmedling svenska biodukar. De utmärkte sig för teknisk
elegans och i ett par fall också för ett artisteri i släkt med den stora franska
förkrigsfilmen. Det gällde särskilt »Mordet på jultomten», en bisarr julberättelse från en
liten alpby, som blandade fantasteri och fantasi, humor och ömhet, skälmeri och
psykologi i en oefterhärmlig, pikant kryddad cocktail. »Flickan och pojkligan» var
mycket fransk i sin behandling av ungdomsbrottslighetens problem och visade
Raimu i en av denne skådespelares briljantaste rolltolkningar.
Tysk film hävdade sig kvalitativt ovanligt starkt under året och lyckades även i
någon mån betvinga den mur av oförståelse som svensk publik under senare år
upprest mot filmalstren närmast söderifrån. Det skedde först med Veit Harlans
färgfilm »Den gyllene staden», en mustig och gnistrande livfull historia om en
tjeckisk bondflicka och hennes äventyr i storstaden Prag, en tacksam och väl
tillvaratagen uppgift för den rustikt hetblodiga Kristina Söderbaum. Färgen utnyttjades
dramatiskt, stämningsmässigt och rent koloristiskt med utmärkt verkan. »Den stora
skuggan» var särskilt som skildring från teatervärlden anmärkningsvärd, väl
spelad och regisserad. Den artistiska toppunkten nåddes med »Det gåtfulla leendet»,
vars innehåll var föga märkligt i och för sig men kunde ha varit hämtat ur en
Maupassantnovell: en fransk borgarfrus ödesdigra amorösa äventyr med en
aristokratisk och förmögen musiker under det romantiska 1850-talet. Som ren stilsak kunde
denna bitterljuva filmnovell icke ha gjorts bättre ens av riktiga fransmän och den
betydde ett verkligt mästarprov för den unge regissören Helmut Käutner.
Synnerligen märklig som musikfilm var »Slutackord», en melodramatisk skildring av en
åldrande kompositörs förvillelser, utformad som en symfoni i fyra satser och med en
kongruens mellan ton och bild, vartill man tidigare icke sett maken. Slutligen
visades »Münchhausen», en med slösande överdåd och prakt samt fotografiskt
raffinemang iscensatt filmupplaga av den glade storljugarens bravader. Även här gavs
läckra prov på tyskarnas avancerade färgfilmsteknik.
Grannlandsrepresentationen var för året av mindre intresse. Dock sände
Danmark en god filmupplaga av Thit Jensens problemskådespel »Storken», dramatisk
och välspelad, och en finsk inspelning av »Tösen från Stormyrtorpet» hade vackert
bibehållit originalberättelsens ton och anda. Ryssland bidrog med en
dokumentarisk film om »Det kämpande Leningrad» samt tvenne historiska rundmålningar,
»Tåget över Alperna» och »Storm över Ryssland», signerade av respektive Pudovkin
och Eisenstein, båda filmer av betydande kraft men föga konstnärlighet. För övrigt
förekommo enstaka exempel på ungersk, italiensk och schweizisk produktion utan
förmåga att göra sig gällande i repertoaren.
Statens biografbyrå passerades under 1943 av 11442 filmer, därav första-exemplar 1598. Av
filmerna voro 8025 svenska, 2277 amerikanska, 610 tyska, 207 engelska, 49 franska och 274 övriga
utländska. Metertalet granskad film utgjorde 5883380 (mot 5941103 under 1942). Härav utgjorde
svensk film 2835291 m, amerikansk 2190954 m, tysk 321903 m, engelsk 258020 m, fransk 55461
m och övrig utländsk 221751 m. Den inspelade filmlängden utgjorde 4654299 m, naturbilder och
journaler 1229081 m. För all publik tillätos 3010996 m, endast för vuxna 2777494 m. Helt
förbjudna blevo 94890 m (mot 64690 m under 1942).
Följande svenska filmer hade under året premiär:
Aktören; officin Svensk Talfilm; regi Ragnar Frisk; i huvudrollerna Nils Poppe, Gaby Stenberg,
Björn Berglund. Anna Lans; Luxfilm; Bune Carlsten; Viveca Lindfors, Arnold Sjöstrand, Gudrun
Bröst. Brödernas kvinna; Luxfilm; Gösta Cederlund; Viveca Lindfors, Arnold Sjöstrand, Gunnar
Sjöberg. Det brinner en eld; Svensk Filmindustri; Gustaf Molander; Inga Tidblad, Lars Hanson,
Victor Sjöström, Lauritz Falk. Det spökar, det spökar; Imagofilm; Hugo Bolander; Nils Poppe,
Carl Reinholdz, John Botvid. Elvira Madigan; Europafilm; Åke Ohberg; Öhberg, Eva Henning,
Irma Christenson. En flicka för mig; Europafilm; Börje Larsson; Sickan Carlsson, Karl-Arne
Holmsten, Max Hansen. En fånge har rymt; Svea Film; Elof Ahrle; Ahrle, Oscar Ljung, Christina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
