Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark - Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändningarna förklingade emellertid utan påföljd. Trots danska vädjanden,
framförda bl. a. av konungen, kyrkan och universitetet, igångsattes judeförföljelserna
den 2 oktober på kvällen. Dess bättre voro flertalet danskar och flyktingar av
judisk börd och tro varnade i förtid. Något tusental personer av judisk börd
råkade i Gestapos våld, men det övervägande flertalet lyckades ta sig över till
Sverige, som under hösten fick en dansk flyktingskoloni på över 10 000 personer,
varav cirka 7 000 av judisk börd.
Som motiv för judeförföljelserna hade från tysk sida anförts, att judarna i
Danmark stode bakom sabotageverksamheten. Genom att avskilja dessa medborgare
från samhällets liv skulle man återställa lugn och ordning. Och som en följd av
rensningen skulle man kunna frigiva de danska militära fångarna. Frigivandet
följde också, trots dansk vägran att avge hedersord och protest mot
sammankopplingen med judeförföljelserna från den danska militärens sida. Men lugn och
ordning blev det icke. Tvärtom fortsatte sabotagevågen att stiga oemotståndligt. Den
ena stora industriella verksamheten efter den andra blev helt eller delvis
ödelagd, av tyskarna rekvirerade lokaler förstördes, kommunikationerna utsättes för
nya störningar. I augusti var antalet sabotage omkring 100. Både i september och
oktober var siffran dubbelt så hög och i november var den mer än 300 för att
sedan tillfälligt sjunka under julmånaden.
Våldet kom att alltmer prägla livet i Danmark. I fråga om mat hade man det
alltjämt drägligt — ransonerna kunde hållas oförändrade, fastän
besättningstruppernas antal ökades avsevärt. Men med trygghet och trivsel var det slut.
Rättsövergreppen från ockupationsmaktens sida tilltogo i omfattning, nya
deportationer företogos, olagliga häktningar och summariska domar blevo allt vanligare.
Vid årets utgång upprördes landet av flera mordanslag mot nationella män;
särskilt uppseende väckte attentatet mot den konservative ledaren folketingsman
Ole Bjørn Kraft, som blev livsfarligt sårad.
Även utanför Danmark blev den danska motståndsrörelsen allt aktivare under
ledning av det danska frihetsrådet i London med Christinas Møller i spetsen.
Frihetsrådet avvisade, sedan den lagliga styrelsen i Danmark satts ur spel, ett
förslag om att det skulle ta upp manteln som dansk regering. Förberedande åtgärder
företogos däremot av några av de allierade länderna för att erkänna Danmark
såsom en vapenbroder.
Vid årets slut var det danska folket med starka band knutet till de allierade. De
tyska ockupationsstyrkorna voro förstärkta i väntan på ett anfall från väster, och
väldiga befästningsarbeten genomfördes, som ödelade dansk odling och hårt
belastade Danmarks ekonomi, såsom framgick av Nationalbankens fordringar på
Tyskland, vilka vid årets utgång stigit till 4 382 miljoner kronor mot 2 447 vid årets
ingång. Trots stigande isolering stärktes banden med Sverige och viljan till
nordiskt samarbete.
Island.
Islands regering 19A3:
Ministären Thördarson.
Thördarson, B., stats- och kyrkorainister. A r n 6 r s s o n, E., justitieminister.
Tliör, V., utrikes- och handelsminister. O 1 a f s s o n, B., finans- och näringsminister.
Det av amerikanska trupper ockuperade Island firade år 1943 25-årsjubileum
som självständig stat och förberedde till följande år avbrytandet av den många
sekler gamla real- och personalunionen med Danmark.
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
