Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Fredsplaneringen - Informationsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiken, vad investeringsverksamheten angår. Regeringen beslöt, att ett sådant råd
skulle tillsättas. Vidare framlade kommissionen en plan för kontanthjälpen till
förmån för de arbetslösa: högre kontanthjälp borde utgå, när arbetslösheten var
mera omfattande. Mot detta förslag reserverade sig de borgerliga ledamöterna.
En särskild, inom arbetarrörelsen tillsatt kommitté för ekonomisk
efterkrigs-planering, med finansminister Wigforss som ordförande, utarbetade ett
aktionsprogram för den sociala och ekonomiska politiken efter kriget. Programmet
offentliggjordes i slutet av april i en sammandragen form och kom att gå under
namnet »de 27 punkterna». Parollen var: hela folket i arbete. Punkterna hade
en radikal läggning och krävde bl. a. ekonomisk demokrati. I det
socialdemokratiska huvudorganet, Morgon-Tidningen, fick programmet följande öppenhjärtiga
kommentar: »Det finns ingen anledning att dölja utan har tvärtom i programmet
sagts klart ut, att ett förverkligande av arbetarrörelsens nu framlagda
aktionsprogram kommer att innebära en omdaning av samhället i socialistisk riktning.»
I juli månad utkom det fullständiga programmet i bokform och kallades då
»Arbetarrörelsens efterkrigsprogram. De 27 punkterna med motivering». Kommunisterna
anslöto sig oförbehållsamt till det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet och
visade sig efter hand vara allt angelägnare att kräva dess fulla förverkligande.
Informationsväsendet.
Informationsstyrelsen utsattes under förra delen av året för en kris, som ledde
till en omorganisation. Ett förebud var den s. k. Spectator-affären. Dåvarande
byråchefen i informationsstyrelsen Nils-Eric Ekblad, sedermera chargé d’affaires
i Venezuela, hade på hösten 1943 blivit föremål för angrepp i pressen såsom
författare till en av pseudonymen Spectator utgiven broschyr Svenskarna och
propagandan, som lade en viss tonvikt vid åtgärder mot den anglosaxiska
propagandan i Sverige. I januari uppgav en folkpartitidning i landsorten, att hr Ekblad
våren 1942 skulle inför konstitutionsutskottet ha redogjort för den osvenska
propagandan och därvid rekommenderat förhandscensur till en början på
nazistiska, kommunistiska och syndikalisliska tidningar samt Göteborgs
Handelstidning och Trots allt! Åtgärder mot vissa andra tidningar skulle kunna anstå.
Informationsstyrelsens ordförande professor Sven Tunberg meddelade då, att
konstitutionsutskottet hade bett alt få höra en tekniskt sakkunnig, närmast med
anledning av högermotionen om komplettering av upplösningslagen. Hr Ekblad hade
fått uppdraget och därvid haft frihet alt föra fram en egen mening. Två
tidningsutgivare, vilkas tidningar hade nämnts i broschyren, åtalade förläggaren, men
denne frikändes av juryn.
I slutet av februari blev det känt, att hr Tunberg hade anmält sin önskan att
avgå som informalionsstyrelsens ordförande. Han anmodades dock kvarstå tills
vidare och därunder göra en utredning om ändringar i styrelsens organisation.
I sinom tid föreslog han vissa beskärningar av verksamheten. Han tänkte sig
också, att chefen för UD:s pressbyrå skulle bli ordförande i
informationsstyrelsen. Vid riksdagens början hade väckts motioner om informationsstyrelsens
avveckling. En proposition lämnades nu om vissa förenklingar i organisationen,
varjämte framfördes ett sedermera förverkligat alternativ med en företrädesvis
övervakande ordförande, som vid sin sida skulle ha en kanslichef. Propositionen
bifölls. Vid beslutets fattande förklarade utrikesministern, att
informationsstyrelsen borde avvecklas, så snart kristiden hade upphört. Till ordförande efter
hr Tunberg utsågs landshövding Conrad Jonsson, medan rektor Ragnar Lund
blev verkställande chef, ställföreträdare för ordföranden och kanslichef. Den
sedan september 1941 fungerande pressnämnden upphörde den 15 augusti och
ersattes med fyra särskilda pressakkunniga i informationsstyrelsen med delvis
andra uppgifter.
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
