Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Tryckfrihetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samlingsregeringen kunde fira 5-årsjubileum. Händelsen celebrerades med en middag den 11
december, varvid även hyllades avgångna och avgående regeringsledamöter. Från vänster:
statsministerns maka fru Hansson, statsrådet Bagge, fru Eriksson, maka till förutvarande
handelsminister Herman Eriksson, ocli statsminister P. A. Hansson.
T ryck frihets frågan.
En folkpartimotion om tryckfrihetens återställande till förhållandena före
kriget väcktes den 21 januari i riksdagen. Vidare interpellerade en socialdemokrat
i andra kammaren justitieminister Bergquist om regeringens avsikter beträffande
tryckfrihetsinskränkningarna. Svaret gavs den 9 februari. Det visade sig då, att
enighet icke hade kunnat vinnas inom regeringen om sättet att upphäva 1941 års
beredskapslagstiftning på området. Justitieministern hade velat framlägga
proposition om förberedande grundlagsändringar redan år 1944, så att ett definitivt
grundlagsbeslut hade kunnat fattas under den stundande andrakammarperioden
1945—48. Härtill hade anslutit sig sex andra av statsrådets ledamöter, nämligen
socialdemokraterna, utom försvarsministern, samt justitieministerns partivän
kommunikationsministern. Nio statsråd, nämligen högermännen,
bondeförbun-darna, försvarsministern och de opolitiska statsråden, hade däremot förordat
uppskov. Under dessa omständigheter kunde justitieministerns plan icke
förverkligas. Emellertid framkom konstitutionsutskottet, icke minst under medverkan av
utskottets högerledamöter, i maj med ett enhälligt förslag om tryckfrihetens
preliminära återställande till läget före 1941. Enigheten hade vunnits genom att
utskottet i sin motivering hade understrukit möjligheten av att låta det definitiva
beslutet om grundlagsändringar anstå, till dess det utrikespolitiska läget hade
klarnat. Dessutom hade utskottet uttalat, att den under kriget förda
tryckfrihetspolitiken hade varit befogad. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Yttranden i debatten av utrikes- och ecklesiastikministrarna gåvo dock vid
handen, att de stodo kvar på sin gamla ståndpunkt. Justitieministern hade redan till
interpellationssvaret i februari fogat den upplysningen, att regeringen ärnade
igångsätta en allmän översyn av tryckfrihetsförordningen. Konstitutionsutskottet
och riksdagen togo fasta härpå. I juli tillkallades sakkunniga för utredningen;
ordförande blev justitierådet Gärde.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>