Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1944.
Lagtima riksdagen 1944 var samlad för arbetsplena 10 januari—12 juli och 30
oktober—13 december. Riksdagen upplöstes 30 december.
I första kammaren var f. d. landshövding Johan Nilsson talman, lantbrukaren
Petrus Gränebo förste vice talman och redaktör Harald Åkerberg andre vice
talman. I andra kammaren var ombudsman A. V. Sävström talman,
riksgäldsfullmäktige Karl Magnusson, Skövde, förste vice talman och lantbrukare Oscar Carlström,
Södergård, Sävsjö, andre vice talman.
Vid den regelrätta tiden för avlämnande av propositioner hade 239
propositioner avlämnats; därefter avlämnades under vårsessionen ytterligare 48. Inom
ordinarie motionstid avgåvos i första kammaren 263 och i andra kammaren 429
motioner. Sammanlagt avgåvos under vårsessionen i första kammaren 349 och i andra
kammaren 549 motioner.
Den av riksdagen antagna riksstaten för budgetåret 1944—45 upptog å
driftbudgeten utgifter å sammanlagt 4 416 061 000 kr., varav 793 844 300 kr. utgjorde
anslag under försvarsdepartementet, 342 200 000 kr. anslag å allmän beredskapsstat I
(därav 100 milj. kr. till ekonomisk efterkrigsplanering) och 1 175 000 000 kr. anslag
å beredskapsstat för försvarsväsendet, samt å kapitalbudgeten 449 856 400 kr., varav
20 000 000 kr. å beredskapsstat för försvarsväsendet. Å tilläggsstat II för budgetåret
1943—44 upptogos dessutom driftsutgifter med 1 408 352 100 kr., varav 1 181 458 900
kr. under försvarsdepartementet, och utgifter å kapitalbudgeten med 386 544 900 kr.
Å allmän beredskapsstat II upptogos utgifter å driftbudgeten med 124 412 700 kr.
och å kapitalbudgeten med 154 502 500 kr. Å allmän beredskapsstat III upptogos
utgifter å driftbudgeten med 431 070 500 kr. och å kapitalbudgeten med 222 385 500 kr.
Vid höstsessionen antogs en tilläggsstat I för budgetåret 1944—45, upptagande 77,6
milj. kr. på driftbudgeten och 127,9 milj. kr. på kapitalbudgeten.
Riksdagens viktigaste beslut anges i följande översikt.
VÅRSESSIONEN.
Adoption. På K. M :ts förslag beslöt riksdagen
upphäva stadgandet att tillstånd till
adoption för det fall att sökanden har
bröstarvinge skall vägras om ej synnerliga skäl
tala för adoptionen. Vidare stadgades att
adoptionsförhållande skall kunna hävas,
om adoptivbarnet lider av svår defekt, som
funnits vid adoptionen utan att adoptanten
ägde vetskap därom.
Affärsverk, statens. Såsom kapitalinvestering
anvisades för budgetåret 1944—45 till
postverket 10 926 000 kr., telegrafverket
62 365 000 kr., statens järnvägar 154 481 300
kr., statens vattenfallsverk 39 850 000 kr.
och domänverket 50 000 kr. samt å
tilläggsstat för budgetåret 1943—44 till
telegrafverket 8 162 000 kr., statens järnvägar
2 000 000 kr., statens vattenfallsverk
5 900 000 kr. och domänverket 130 500 kr.
Aktiebolagslag. Ny aktiebolagslag antogs med
bl. a. skärpta föreskrifter om granskning av
handlingar angående bolags bildande, om
skydd för aktieägarminoriteter, om rätten
att disponera över vinstutdelning samt om
bolagsorganens skyldigheter i fråga om
redovisning ävensom kontrollen däröver.
Almanackan. Utredning begärdes om åtgärder
för modernisering av almanackans
namnlängd.
Amanuenser vid lärda verk. En förbättring
beslöts av de s. k. lärdaverksamanuensernas
anställnings- och befordringsförhållanden.
Arbetsmarknaden. Till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering anvisades för budgetåret
1944—45 68 milj. kr. och å tilläggsstat för
1943—44 20 milj. kr. För 1943—44
anvisades vidare 22,6 milj. kr., som med
anlitande av förskottsstaten för försvaret ställts
till förfogande för överflyttning av
arbetskraft, bl. a. till skogsarbete. Riksdagen
hemställde att regeringen så snart ske
kunde tillsammans med de övriga nordiska
ländernas regeringar toge upp till allvarlig
prövning frågan om skapande av en
gemensam nordisk arbetsmarknad.
Arbetstidens reglering. Arbetstidslag antogs för
hotell, restauranger och kafeer. Utredning
begärdes om arbetstidslag för
sjukvårdsarbete.
6
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
