Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1944. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk revy 1944.
Av civilingenjör AXEL HÄRLIN.
Efterkrigsplanering stod på dagordningen i Sverige liksom överallt i vår
krigs-trötta värld och på alla områden, även det tekniska.
Bränslesituationen försämrades i och med importens bortfallande, och nya
svårigheter tillkommo genom den för vedavverkning och vedtransporter synnerligen
olämpliga väderleken under årets senare del. Mest bekymmer vållade knappheten
på gaskol; trots en intensiv sparsamhetskampanj kunde gasförbrukningen ej
nedbringas till ett betryggande minimum, och ransonering syntes vid årsskiftet
knappast kunna undvikas. Utvidgade försök med förgasning av torvkol utfördes. —
Årets torvproduktion, c:a 3/4 miljon ton, utgjorde endast 70 % av 1943 års
produktion; orsaken var framför allt den regniga våren.
Ett nytt bränsle för tändkuletraktorer utexperimenterades. Det bestod av
tjär-destillat med en mindre tillsats av fotogen och beräknades kunna väsentligt dryga
ut den knappa fotogentillgången.
Efter flerårigt arbete slutfördes en beräkning av de mellansvenska
järnmalmstillgångarna. Den slutade på de ungefärliga minimivärdena 165 milj. ton
styckemalm och 55 milj. ton slig. Med 1933—42 års avverkningstakt skulle förrådet räcka
ett 50-tal år, en siffra som helt naturligt väckte eftertanke. Bättre metoder för att
förädla framför allt fattigare malmer diskuterades. — Vid Norrbottens järnverk
igångsattes ett sinterverk, som kan producera c:a 500 ton sinter pr dygn.
Riksdagen beslöt utvidga järnverket med ett thomasverk. — I Landskrona igångsattes
ett verk för framställning av bly ur mellansvensk slig. Årsproduktionen rör sig
om 4 000 ton.
Undersökningen av alunskifferförekomsterna i Östergötland och Skåne samt på
Öland gåvo vid handen, att oljehalten i allmänhet är relativt låg men
vanadin-halten på sina håll rätt betydande. — Saltborrningarna på Falsterbonäset gåvo
uppmuntrande resultat, och fortsatt borrning ned till 2 200 m föreslogs.
Vinjettbilden visar den nya bron över Hammerdalssundet i Jämtland.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
