Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1944. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I USA utexperimenterades ett preparat, som absorberar salterna i havsvatten
och gör det drickbart. De använda briketterna väga ungefär sjättedelen mot det
utvunna vattnet. Proceduren tar c:a 20 min.
Vid Boliden planerades ett nytt arseniksaltverk, där träimpregnerings- och
växt-besprutningsmedel skulle framställas i stor skala, även för export. — 1 Piteå
uppförde Statens skogsindustrier en större fabrik för utvinning av ättiksyra ur
trä-destillationsverkets avloppsvatten. Ättiksyran kan bearbetas till aceton och
lösningsmedel. — Bofors Nobelkrut startade en läkemedelsfabrikation med sikte
framför allt på den i Sverige särskilt populära acetylsalicylsyran. Fabrikationen
sker helt enligt egna metoder.
Genom att ersätta soda med natriumsulfat undgingo de svenska glasbruken
ytterligare driftinskränkningar.
En ny gummifabrik förlades till Stockvik utanför Sundsvall i anslutning till
Fosfatbolagets anläggningar. — Sedan tidigare försök med gummimaskrosen
delvis misslyckats, vilket ansågs bero på att odlingarna baserats på importerat frö,
gjordes nya försök med rötter. Över tre ton maskrosrötter hämtades i Polen på
två svenska bilar. Transporten måste gå snabbt, då rötterna snart förlora sin
växtduglighet. — Produktionen i USA av syntetiskt gummi stegrades på rekordtid
till 900 000 ton pr år, därav 230 000 ton med sprit som råvara, av vilken c:a 1 miljon
m3 förbrukas. En del av produktionen ansågs komma att kvarstå efter kriget, ej
så mycket på grund av överlägsen kvalitet som i egenskap av prisstabiliserande
faktor.
Ett nytt svenskt vaxduksfabrikat, kallat forboid, visade sig på grund av sin
alkalibeständighet särskilt lämpligt som beklädnad för diskbänkar o. d.
Kooperativa förbundet började uppföra en kvävegödselfabrik i Köping, sedan
tidigare planer på Kinnekulle uppgivits. Efter färdigställandet beräknades 2/3 av
förkrigsbehovet bli täckt genom inhemsk produktion, och genom förädling av
apatit hade fosfatbehovet redan tidigare säkrats i samma omfattning. För det
tredje av de viktiga gödselmedlen, kali, förbereddes inhemsk tillverkning med
skifferaska och kalk som utgångsmaterial. En försöksanläggning uppfördes i
Kvarntorp. — Vid Stockholms stads reningsverk i Henriksdal igångsattes
produktion av biohum, ett utmärkt gödselmedel med kloakslam som råvara. En liknande
anläggning planerades i Bromma.
Krafttillgången var tack vare riklig nederbörd, nytillkomna kraftverk och
ytterligare utsträckt samköming mycket god. 96 % av den totala energien levererades
från kontinuerligt sammankopplade kraftverk. — Huvudparten av den under året
nytillkomna effekten kom från Indalsälven. Där färdigställde Vattenfallsstyrelsen
Midskogs kraftverk (90 000 kW i två aggregat). Dammen, en av de största i
Sverige, är 1 200 m lång och upp till 28 m hög. Stockholms stad igångsatte
Järpström-mens kraftverk (70 000 kW i två aggregat) och planerade dess utbyggnad med ett
tredje aggregat. Krångedebolaget invigde Gammalängeverket (40 000 kW i två
aggregat) och fick ett femte aggregat färdigt i Krångede, som därmed kan
utveckla 175 000 kW. Fortsatt utbyggnad av älven planerades av Vattenfallsstyrelsen
dels vid Hölleforsen nedanför Stadsforsen, dels i samarbete med Hammarforsens
kraft-a.-b. vid Bergeforsen närmast havet. — För Stockholms stad planerades en
kraftig förstärkning av 220 kV-linjerna Horndal—Untra—Värtan och Solvalla—
Värtan, vidare kabelförband Värtan—Skanstull samt transformatorer och
ställverk i Untra, Värtan och Skanstull. Förutom ökad driftsäkerhet ernår man en
betydande minskning av ledningsförlusterna.
I Shastafloden i norra Kalifornien pågick ett jättelikt dammbygge. Höjden är
170 m, basbredden 177 m, bägge siffrorna högre än för den i övrigt ännu större
Grand Coulee-dammen (se årsboken 1941). I första utbyggnaden utvinnes 75 000
kW i det anslutande kraftverket, men huvudsyftet med dammbygget är bevattning
av kringliggande ökenartade trakter.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>