Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket 1944. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruket 1944.
Av redaktör TH. SWEDBERG.
Jordbruket intog liksom tidigare under krisen även under 1944 en särställning
inom näringslivet, som framkallade fortsatta statsingripanden. Dessa hade
alltjämt till främsta uppgift att giva odlingen en sådan inriktning, att den svenska
jordens alstringskraft på bästa sätt utnyttjades för livsmedelsförsörjningen. Härför
behövdes en rationell odlingsplan och en prissättning, som kom det att ligga i
odlarens eget intresse att följa denna plan. För att samtidigt förhindra inflation
fortsattes den tidigare tillämpade anordningen med subventioner åt jordbruket, eller
rättare åt konsumenterna av jordbruksprodukter. Den fastställda odlingsplanen följde
i stort sett på vunna erfarenheter tidigare uppdragna grundlinjer för
jordbruksproduktion under avspärrningsläge, d. v. s. med tyngdpunkten på brödsäd, potatis
och socker.
Det började bra. Den på nyåret vidtagna inventeringen av höstsådden av brödsäd
visade en total ökning av 5 procent vid jämförelse med närmast föregående år,
ehuru stegring endast för vetet, medan rågen minskat. Men detta var en förändring,
som utgjorde ett av livsmedelskommissionens önskemål och som innebar en
påtaglig förbättring av försörjningsutsikterna.
I slutet av mars fattade regeringen beslut om riktlinjerna för prissättningen
under regleringsåret 1 september 1944 till 31 augusti 1945. Härvid skedde definitiv
övergång till det redan föregående år försöksvis tillämpade systemet med
vårpris-sältning, d. v. s. preliminär prissättning på våren men med möjlighet under vissa
förutsättningar till ändringar, när skörderesultatet kunde överblickas. Detta hade
länge utgjort ett önskemål från jordbrukarnas sida, enär vårprissätlning innebär
möjlighet för jordbrukarna att i lugn och ro få planera sina odlingar. Den nya
prissättningen, som endast upptog obetydliga justeringar av löpande priser, var
fortfarande grundad på principen, alt priserna endast skulle få stiga så mycket som
behövdes för att jordbruket — tänkt sammanslaget till en enda enhet — skulle få full
täckning för produktionskoslnadsslegringen efter krigsutbrottet. En viktig
modifikation skedde dock. De fastställda priserna beräknades vid normalskörd lämna
ett inkomstöverskott för producenterna på 106 milj. kr., som skulle användas till
att förbättra ersättningen åt jordbrukets arbetskraft; detta gällde icke blott
lantarbetarnas löner utan även den i kalkylerna beräknade ersättning, som
jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar få för sitt arbete. Denna ändring
innebar, att man begagnade den möjlighet, som yppats att — genom
subventionsanordningen — ulan ökning av levnadskostnaderna förbättra jordbruksbefolkningens
ekonomiska villkor. Beslutet kom alltså att utgöra ett led i de aktuella strävandena
för utjämning mellan stad och landsbygd.
Sedan den i riksdagsbeslutet anbefallda omräkningen av det samlade
jordbrukets inkomst- och kostnadskalkyl under augusti månad verkställts på basis av
skörderapporten per 15 juli, utvisade den ett kalkylmässigt inkomstöverskott av
omkring 142,6 milj. kr. Då endast ett överskott av 106 milj. kr. skulle utjämnas
genom höjning av totalkalkylens arbetskostnadspost, beslöt K. M:t, att återstoden
36,6 milj. kr. skulle elimineras genom prisjusteringar nedåt, vilka huvudsakligast
träffade slakteriprodukler av olika slag. Kött av storboskap sänktes med i
genomsnitt 7 öre och kött av mindre kalv med 5 öre per kg. Hästkött sänktes med 25 öre
ocli kött av får och lamm med 35 öre per kg. Beträffande fläsk blev sänkningen för
svin med en slaktvikt under 100 kg 7 öre, för suggor 20 öre och för övriga svin med
en slaktvikt av minst 100 kg 15 öre, allt i genomsnitt per kg. Dessutom
verkställdes en del prissänkningar i fråga om slakterifett samt organ och inälvor ävensom
tarmar. I fråga om stråsädspriserna skedde inga förändringar av de på våren pro-
li
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
