Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagssessionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikespolitisk översikt.
Av redaktör E. W. LUNDGREN.
De viktigaste rent inrikespolitiska händelserna under år 1945 var
socialdemokraternas socialiseringsoffensiv, som tog sig uttryck i en rad motioner under
riksdagens vårsession, och samlingsregeringens ersättande den 31 juli med en ren
socialdemokratisk regering. Socialiseringsmotionerna uppfattades som de
avgörande tecknen på att den under krigsåren upprätthållna borgfreden höll på att
avvecklas. Samlingsregeringens avgång stod i omedelbart sammanhang med den
tyska kapitulationen i början på maj och avslutningen på kriget i Europa. Från
den nya regeringens sida varslades om en kraftig social expansion, som kanske
skulle stegra socialbudgeten till inemot halvannan miljard kronor. De
socialreformer, som närmast kom i fråga, var: ny sjukförsäkring, ny pensionsförsäkring, ny
arbetslöshetsförsäkring, åtgärder för att stödja barnfamiljerna samt bostadssociala
åtgärder.
Riksdagssessionerna.
Riksdagen hade även under 1945 en vår- och en höstsession. Pausen mellan de
båda sessionerna varade från den 9 juli till den 22 oktober. Meddelande om att en
höslsession ansågs behövlig lämnades den 18 april.
Folkpartiets förstakammargrupp valde vid riksdagens början hr Elon
Andersson till ordförande efter hr Sam Larsson, som utsågs till vice ordförande. Den
sistnämnde avled julafton.
I trontalet framhölls, att Sverige framdeles som hittills vill göra vad det förmår
för att stödja och hjälpa broderfolken. Vår handel med kontinenten hade nedgått
till ett minimum. Risk fanns för ytterligare beskärning av utrikeshandeln. En
sträng hushållning med våra förråd av vissa importvaror blev nödvändig. Våra
inhemska tillgångar måste utnyttjas till det yttersta. Detta gällde i första hand
bränsleförsörjningen. Trontalet uttryckte den förhoppningen, att de framträdande
motsättningarna på arbetsmarknaden skulle kunna utjämnas. Det antogs, att för
det kommande budgetåret utgifterna till försvarsberedskapen skulle kunna starkt
begränsas. Med detta antagande hade ett budgetförslag kunnat uppgöras med
jämn balans mellan utgifter och inkomster. Slutlig ståndpunkt kunde tagas först
senare under riksdagen.
Finansministern lade fram en balanserad budget med en slutsumma av 3 241
miljoner kr. Den var emellertid villkorlig. Om förutsättningarna särskilt
beträffande krigets varaktighet icke såg ut att uppfyllas vid tidpunkten för budgetens
ikraftträdande, skulle.en helt nv finansplan upprättas. Emellertid visade det sig
senare under riksdagen, att finansministern hade träffat rätt i sina beräkningar
angående krigets avslutning. Den förstärkta försvarsberedskapen kunde upphöra
den 1 juli.
Propositionen om skatterna sparades också till sommaren. Provisoriskt
beräknades de enligt samma grunder som föregående år. Finansministerns huvudregel
för den ekonomiska politiken var fortfarande pris- och lönestopp, intill dess en
förbättring av försörjningsläget kunde föranleda en motsvarande sänkning av
prisnivån och förbättring av realinkomsterna. Försvarets femårsplan skulle
genomföras i påskyndad takt. Besparingssträvandena inom försvaret skulle fullföljas
efter olika linjer, men det hänvisades till de stora svårigheter, som var förenade
med detta arbete.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
