Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagssessionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Remissdebatten tog i båda kamrarna två dagar i anspråk. Den kommunistiske
huvudtalaren i andra kammaren, hr Hagberg i Luleå, åhördes ovanligt nog av en
nästan fulltaligt samlad regering, fullbesatt kammare och packade åhörarläktare.
Hr Hagberg erbjöd socialdemokraterna samverkan men fick en frän replik från
den socialdemokratiske gruppledaren lir Vougt. Debattämnen var för övrigt
avtalsfrågorna på arbetsmarknaden, pris- och lönestoppet och den s. k. Paulsonaffären
(åtalet mot en byråinspektör i utlänningskommissionens kontrollbyrå för olovlig
underrättelseverksamhet), vilken nyss hade föranlett tillsättandet av en
undersökningskommission. Såväl kommunikationsminister Domö som handelsminister
Ohlin ingick i polemik med finansminister Wigforss. Socialdemokraten hr
Lundstedt väckte en del uppmärksamhet genom att vända sig mot kommunister och
statssocialism. Under andra debattdagen yttrade finansministern, att ban trodde
sig kunna försäkra, att så stora lönehöjningar som den under föregående höst för
vissa statstjänstemän genomförda komme att bli mycket tunnsådda.
Vid motionstidens utgång hade 739 motioner väckts, därav 289 i första och 450
i andra kammaren. I den långa raden av socialdemokratiska motioner om
utredningar i socialiseringssyfte märktes sådana berörande försäkringsväsendet,
handeln med brännoljor, kol och koks, skoindustrien, gat- och kantstensindustrien,
skolornas läroböcker m. m. Kommunisterna delade med socialdemokraterna
ansvaret för dessa initiativ, vilka stundom fann sin motivering i arbetarrörelsens
cfterkrigsprogram. Riksdagsmajoriteten gick med på alla de till denna kategori
hörande förslagen. Under hösten igångsatte den nytillkomna regeringen en del av
dessa utredningar. Sakkunnigvalet blev i vissa fall starkt kritiserat såsom varande
ensidigt; särskilt var detta fallet beträffande oljeutredningen.
Över huvud taget begärde riksdagen så många utredningar, att det framkallade
en bekymrad undran, hur den redan till bristningsgränsen anlitade
utredningsapparaten skulle kunna prestera allt vad man begärde av den. Nämnas kan
utredningskrav beträffande ökad insyn i företagen, redovisning för tidningarnas
finansiering, sambeskattningen av äkta makar, översyn av arbetstidslagstiftningen och
förmögenlieternas bidrag till att täcka krisutgifterna.
På försvarets område enades man icke endast om den fortsatta miljonrullningen
enligt femårsplanen utan också om ett uttalande angående vårt försvar efter
femårsplanen. Härpå grundade sedan försvarsministern tillsättningen av 1945 års
för-svarskommitté med landshövding Levinson som ordförande. På hösten såg sig
överbefälhavaren föranledd att med hänsyn till nya krigstekniska faktorer, bl. a.
atombomben, utfärda nya anvisningar till försvarsgrenscheferna om omarbetning
av de organisationsförslag, som hade inlämnats den 1 september.
Överbefälhavaren ämnade nämligen icke framlägga förslag till ny femårsplan för
försvarskommittén. Planläggningen avsåg endast att med bevarande av krigsmakten i
slagfärdigt skick begränsa anskaffningen till sådan materiel, som sannolikt blir
användbar även i framtiden.
Riksdagen godkände ett förslag om inköp av 50 moderna amerikanska
jaktflygplan. En begäran från riksdagen om utredning angåendeekrigsdomstolarnas
avskaffande effektuerades. Vid gemensam votering vägrade riksdagen bevilja det
under ecklesiastikdepartementets huvudtitel begärda anslaget till värntjänst i
skolorna.
En ny behörighetslag antogs, som skulle gälla, till dess en definitiv ändring av
RF § 28 gjorde behörighetslagen helt onödig. Strafflagens
tillräknelighetsbestäm-melser undergick en revision, betingad av att straffriförklaring hade ägt rum i
alltför stor utsträckning. En ny utlänningslag tillkom, likaså ny semesterlag med
semesterrätt också för korttidsanställda, ny butikstängningslag med skärpta
regler för kioskhandeln med tobaksvaror, ny lantarbetstidslag och definitiv
arbetstidslag för detaljhandeln. Barnavårdslagen reviderades. Definitiva beslut
fattades om de vilande grundlagsändringarna beträffande tryckfrihetens återställande,
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
