Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1945 - Sverige och Finland - Förhållandet till Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myndighet, flyktkapitalbyrån, tillsattes för att kontrollera, att tysk egendom icke
genom bulvaner eller på annat sätt skulle döljas i vårt land.
Efter Japans nederlag vidtogs motsvarande åtgärder gentemot japanska
legationen i Stockholm.
Förhållandet till Ryssland.
Från rysk sida var Sverige efter fredens inträdande föremål för tydligt uttalad
misstro. Gång efter annan utsatte de ryska tidningarna och den ryska radion
Sverige för angrepp för att vara »fascistiskt» anstucket eller i varje fall en
tillflyktsort för Rysslands och demokratiens fiender. Sverige försökte likväl på många sätt
gå Ryssland till mötes och, som redan nämnts, återfördes huvudparten av de ryska
f. d. krigsfångarna i Norge genom Sverige till hemlandet. Däremot kom
återtrans-port till Ryssland av de i Sverige vistande omkring 30 000 baltiska flyktingarna, av
vilka många sedan flera år vistats här, icke till stånd, ehuruväl svenska regeringen
för alla balterna uttryckt sitt önskemål att de måtte återvända till sina hemorter.
Den flotta av mestadels små båtar, som fört dessa enligt rysk uppfattning ryska
Fem utländska sändebud i Stockholm från östra Europa. Fi-ån vänster Djermanovitj, Jugoslavien,
Ostrowski, Polen, Tchernychev, Sovjetunionen, Taborsky, Tjeckoslovakien och lliev, Bulgarien.
Bilden logs vid föreningen Det demokratiska Bulgariens vänners sammankomst den 18 oktober.
medborgare till Sverige, återlämnades emellertid på begäran. En ännu vid
årsskiftet icke löst tvistefråga gällde ett antal baltiska militärpersoner. Efter
kapitulationen den 7 maj flydde många medlemmar av den tyska krigsmakten över till
Sverige. Somliga avvisades redan till sjöss, medan andra åter kom i land och
internerades. Från allierad sida begärdes och medgavs redan i mitten av juni, att dessa
skulle återsändas. Bland flyktingarna befann sig omkring 160 balter, av vilka
åtskilliga minderåriga och några troligen civila. I november kom det plötsligt till
den svenska allmänhetens kännedom, att dessa flyktingar skulle utlämnas till
ryssarna, vilket man på svenskt håll fann stridande mot den hittills nästan
undantagslöst upprätthållna asylrätten. Saken väckte våldsamt uppseende, och
regeringen utsattes för stark press från opinionen att icke utlämna dessa balter. Saken
drogs på långbänken, men uppenbart är, att regeringen och särskilt dess
utrikesminister kände sig bunden av samlingsregeringens löfte. Rörande denna fråga
hänvisas till särskild artikel i årsboken.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
