Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1945. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt till två fasta orter är konstant överallt på en hyperbel med orterna som
brännpunkter. För en annan avståndsdifferens fås en annan hyberpel. Om ett
system av dylika hyperbler lägges in på en karta och avståndsdifferensen mätes i
form av tidsdifferensen mellan radioimpulser, som utsänts från de bägge orterna
och mottages på ett fartyg, så befinner sig fartyget på en bestämd hyperbel. En
av de bägge orterna tillsammans med en tredje ger ett system av hyperbler som
skär de förra, och fartygets läge kan bestämmas som skärningspunkten mellan två
hyperbler. Den första anläggningen av denna typ på ett svenskt fartyg
installerades på Svenska Amerika Liniens »Gripsholm» (maximal räckvidd 1 400 nautiska
mil), medan Svenska Amerika Mexicolinjens »Tunaholm» fick den första
radaranläggningen; den ger larm för mötande föremål på upp till 100 mils avstånd.
En för bekämpning av V-bomberna konstruerad luftvärnsgranat saknade den
för brisad efter viss tid inställbara temperingsanordningen och hade i stället en i
spetsen inbyggd, minimal ekoradio. När granaten närmar sig målet blir
frekvensen hos ekovågen från målet något högre än sändarens frekvens; när den så
erhållna interferenstonen i mottagaren nått en viss styrka, d. v. s. granaten kommit
på lämpligt avstånd från målet, sker brisaden.
Ultrasonora ljudvågor, som tidigare utnyttjats för ekolodet, kom sedermera till
användning vid örlogsflottorna för horisontell mätning av riktningar och avstånd
i vattnet. En tillverkning av dylika »perifoner» för handelsfartyg förbereddes av
Svenska Radio AB.
Telegrafverket sparade under kriget stora mängder svåråtkomlig koppar med
hjälp av bärfrekvenstelefoni, varigenom upp till 16 samtidiga samtal kunde
utväxlas över samma ledning.
Enligt en amerikansk metod kan grammofon- och bandupptagning ersättas med
upptagning på en tunn metalltråd, som sedan kan spelas ett praktiskt taget
obegränsat antal gånger.
En andra cyklotron planerades för prof. Siegbahns Nobelinstitut i Frescati; den
blir betydligt starkare än den befintliga. Även prof. The Svedberg får en liknande
anläggning i sitt institut i Uppsala, i första hand avsedd för utvecklingen av
konstmassor och konstfibrer för en privat koncerns räkning och bekostad av
denna.
En svensk tillverkning av elektronmikroskop igångsattes.
I andra kammarens plenisal i riksdagshuset moderniserades belysningen. De
nya lysrören drar 3,5 kW och ger en ljusström om 144 000 lumen mot 6 kW och
80 000 lumen för de gamla glödlamporna.
Radiofrekvent uppvärmning, som sedan några år fått stor användning i USA
och England, började uppmärksammas även i Sverige. Metoden erbjuder stora
fördelar vid ythärdning, limning, lödning m. m. En svensk tillverkning av
generatorer för den erforderliga mycket höga frekvensen igångsattes.
Köldbehandling av livsmedel gjorde fortsatta framsteg. I USA fanns mer än
hundratalet stora frysfabriker med 50—60 tons dagsproduktion. Man
experimenterade också med en kombinerad tork- och frysmetod, enligt vilken 75 % av
vattenhalten i frukt och grönsaker under c:a 2 timmar torkas bort, varefter frysning
sker. Stor besparing i volym ocli vikt ernås. — I Sverige tillsatte IVA en kommitté
med uppgift att bearbeta dessa frågor, och försök igångsattes.
Vid IVA:s årshögtid redogjorde representanter för Nordens länder för den
tekniska forskningens läge och framtidsplaner därstädes. Akademiens stora
guldmedalj tilldelades Dr-ing. Birger Ljungström för hans konstruktion av den
dubbel-roterande ångturbinen (Stalturbinen). Akademiens guldmedalj överlämnades till
byråingenjör Sten Vigren (automattelefoni) och civilingenjör Sune Lambert
(piezoelektriska kristaller), Brinellmedaljen till bergsingenjör Carl Gustaf Ceder-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
