Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelpristagarna 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voyén Herman Eriksson om »Alfred Nobels anda». Vidare talade nobelpristagaren
(kemipriset 1934) professor Harold C. Urey, Harvardprofessorn Kenneth B.
Mur-doch och biträdande rektorn vid Chicagouniversitetet professor R. G. Gustavson.
På nobeldagen den lü december gavs i New York den traditionella
nobelmiddagen i hotell Astorias festvåning. Närvarande var bl. a. nobelpristagaren
Norman Angell (fredspriset 1933) och Pearl Buck (litteraturpriset 1938). Professor
Albert Einstein, som av hälsoskäl var förhindrad närvara, hade översänt ett
märkligt anförande som upplästes vid den diskussion rörande frågan »Hur vinna
freden?», som följde på middagen. I detta tal förklarade professor Einstein bl. a., att
efterkrigsvärlden för honom som fysiker företedde en dyster anblick.
»Situationen», sade talaren, »fordrar en kraftansträngning, en radikal omläggning av hela
vår attityd och politiska uppfattning. Må den anda, som förmådde Nobel att skapa
sitt storverk, påverka deras sinnen på vilkas beslut vårt öde beror. Annars är den
mänskliga civilisationen dömd till undergång.»
Nobeldagen publicerade Svenska Dagbladet följande hälsning (även på
engelska, franska och spanska) till nobelpristagarna:
Femtio år liar förflutit sedan Alfred Nobel skrev sitt testamente. Tack vare detta liar svenska
folket lått tillfälle att hylla ocli till sitt land välkomna en lysande rad föregångare till eder, stora
vetenskapsmän som genom resultatet av sitt arbete blivit mänsklighetens välgörare ocli stora
diktare som med sin konst berikat världslitteraturen. Svenska Dagbladet vill med denna hälsning göra
sig till tolk för den beundran och tacksamhet vårt folk hyser för er och den stolthet vi känner över
att få mottaga som gäster upptäckarna av det andra världskrigets stora epokgörande medicinska
hjälpmedel, penicillinet; den store biokemisten som skapat AlV-metoden; den frejdade forskaren
i atomernas och molekylernas värld ocli skaldinnan från ett fjärran land, som givit hela världen
sin varma och besjälade dikt. Efter sex långa år av hård isolering mellan världens folk ser vi
med glädje åter nobelpristagare bland oss, de första efter kriget, som representanter för det åter
fria kulturutbytet.
Sir Alexander Fleming, f. 1881, professor i bakteriologi vid S:t Mary’s Hospital i London.
Upptäckte 1928 penicillinet (se Sv. D. Ä. XXI sid. 118).
Sir Howard Walter Florey, f. 1899 i Australien, studerade medicin i Adelaide, koin 1922 till
England för fortsatt utbildning och blev professor i patologi 1 Sheffield 1931 och 1 Oxford 1935.
Tillsammans med dr Chain och många andra medhjälpare igångsatte F. 1938 omfattande
undersökningar av penicillinet och lyckades framställa ett preparat, som var hundratals gånger så effektivt
som det Fleming framställt. Jämsides med kemiska experiment, som bl. a. ledde till framställningen
av penicillin i rent kristalliniskt tillstånd, och djurförsök företog Florey ingående och synnerligen
framgångsrika prov rörande penicillinets verkan på människor, som led av olika
infektionssjukdomar.
Ernst Boris Chain, f. 1906 i Tyskland. Tvingades av rasförföljelserna att 1933 emigrera till
England, där han två år arbetade hos nobelpristagaren sir Frederick Hopkins i Cambridge ocli
därefter som biokemist i Oxford. Brittisk medborgare.
Wolfgang Pauli, f. 1900 i Wien, son till en berömd professor där i fysikalisk kemi med samma
namn. P. röjde tidigt sin ovanliga matematiska begåvning och fick redan som tjuguåring det
maktpåliggande uppdraget att skriva en översiktsartikel om atomforskningens dåvarande resultat
fölen tysk encyklopedi över de matematiska vetenskaperna. Han studerade bl. a. hos den berömde
tyske atomforskaren Arnold Sommerfeld i München, kom därefter till Göttingen ocli till Bohr i
Köpenhamn, där han 1923—1924 vistades en längre tid. Ett par år senare utnämndes lian till
professor i teoretisk fysik i Hamburg men kallades 1927 till Tekniska högskolan i Zurich. Efter
den tyska ockupationen av Wien tog Pauli, som fortfarande var österrikisk medborgare,
tjänstledighet från sin befattning i Schweiz och begav sig till den teoretiska fysikens amerikanska
högborg, The Institute for Advanced Study i Princeton, New Jersey, där flera andra frejdade forskare,
såsom Albert Einstein och Hermann Weyl, tidigare funnit en fristad.
Artturi Ilmari Virtanen, f. 1895 i Helsingfors. Sedan 1921 föreståndare för den kooperativa
smör-exportfirnian Valios forskningslaboratorium, som 1930 förenades med del av en särskild stiftelse
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
