Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1945. Av redaktör Gunnar Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25/5 med en Weihe flyga
Karlsborg—Smygehuk, en sträcka på
359 km. Därmed erövrade han
Sveriges andra guld-C.
Det privata motorflyget kom
snabbt i gång efter
vapenstilleståndet och den därmed
förbättrade bensinsituationen.
Före årets slut hade nio
motor-flygskolor kommit i gång.
Endast ett litet fåtal
motorflyg-certifikat hann dock utdelas.
Modellflygets nya
organisation bevisade under 1945 sin
stora effektivitet, och vid
årsslutet kunde modellflvgchefen
Georg Dérantz notera 10 753
registrerade modellflygare och
399 klubbar — mot 5 078
modellflygare och 157 klubbar ett
år tidigare.
Modellflygarna utkämpade under året två landskamper. D. 17/6 gick en
trelandskamp i Stockholm, som Sverige vann med 11 min. 19,8 sek. före Danmark
6.26,0 och Finland 6.12,7. Individuell segrare blev Leif Andersson, Sverige, med
4.11,9 med landsmännen R. Andersson och S. Andersson närmast. D. 7/7
utkämpades en landskamp i Jämijärvi i Finland och även där vann Sverige med 23 min. 20
sek. före Finlands 20 min. 31 sek. KSAK:s och tidskriften FLYG:s rikstävling
vanns individuellt av Leif Peterson, Göteborg, och i lag av Aeroklubben i
Göteborg. Svenska modellflygmästare 1945 blev: SI: Kurt Sandberg, Borås; S2: Sven
Rågwall, Halmstad; Gl: K.-E. Landegren, Västerås; G2: D:o; F: Kjell Andersson,
Höör. Lagtävlingen vanns av Malmö.
Under året förbättrades modellflygrekorden vid olika tillfällen.
Slutnoteringarna var: Tidsrekord: S 1: L. Larsson, Västerås, 1 tim. 5 min. 17,8 sek.; S2: L.
Persson, Östersund, 1 tim. 2 min. 9,8 sek.; G 1: A. Widén, Solna, 16 min. 3,2 sek.;
G 2 (satt 1940): B. Lindell, Stockholm, 33 min. 42,9 sek.; F: A. Widén, Solna, 4 min.
28,3 sek. Distansrekord: S 1: A. Widén, Solna, 69 200 m; S2 (satt 1944): S. Persson,
Gislaved, 52 700 m; Gl: N. Åkerman, Västerås, 11 800 m; G2 (satt 1941): K.-E.
Svensson, Linköping, 13 300 m. Höjdrekord: S: L. Persson, Östersund, 565 m.
Hastighetsrekord: G (satt 1940): U. Hallvig, Stockholm, 81,8 km/t.
Utomlands var den märkligaste händelsen, om man undantar krigsflygets
avgörande insatser i världskrigets slutskede, att det gamla tyska
hastighetsvärldsrekordet från 1939 — Fritz Wendel 755 km/t med en Messerschmitt Me 109R — slogs av
engelsmannen Hugh J. Wilson i standardjaktplan av typ Gloster Meteor IV, som
polerats extra blank och berövats sin militära utrustning, såsom kulsprutor,
kanoner och andra utskjutande delar. Wilson gjorde fvra flygningar över den 3 km
långa rekordsträckan vid Herne Bay i England och nådde därvid 972, 978,7, 968,8
och 983,3 km/t. Medeltalet blev 975,64 km/t, vilket alltså är det nya världsrekordet.
Detta nya rekord möjliggjordes av reaktionsdriften, som under 1945 definitivt
lämnade experimentstadiet.
SILA:s första Atlantflggning fullbordad. Chefspiloten Åke
Duvander (t. v.) och »Atlantchefen» Marshall Lindholm
hälsas välkomna till Bromma av ABA—SILA :s tekniske
chef, överingenjör Karl Lignell, och SILA-chefen Per A.
Norlin.
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
