Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flygning 1945. Av redaktör Gunnar Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska flygindustrien visade under året på flera sätt sin höga klass.
Aero-planbolaget i Linköping fick äntligen tillstånd att offentligen visa upp sitt
moderna jaktplan J 21 med skjutande propeller och en toppfart på c:a 650 km/t.
SAAB fick också sitt första civilflygplan SAAB-91 Safir, ett lättflygplan,
användbart som skol-, sport-, rese- och ambulansflygplan m. m., färdigt under december
och kunde dessutom meddela, att det första svenska trafikflygplanet, den
2-moto-riga SAAB-90 Scandia med plats för 24 passagerare, snabbt nalkades sin fullbordan.
Skandinaviska Aeros verkstad i Norrtälje kunde också visa upp ett elegant
förstlingsverk i den ensitsiga sportmaskinen BHT-1 Beauty, till vilken en av
konstruktörerna, Erik Bratt, senare konstruerade en ställbar propeller, vilken blev en
internationell sensation.
Segelflygindustrien förde en tynande tillvaro. A.-b. Flygplan i Norrköping lade
nästan helt ned sin flygtillverkning under det att Svensk Flygindustri i Halmstad
ombildades till A.-b. Kockums Flygindustri och därigenom fick nytt blod.
*
Privatflyget präglades i hög grad av nordisk återuppbyggnad. På Kungl.
Svenska Aeroklubbens initiativ arrangerades i Stockholm en nordisk flygkonferens i
oktober med deltagande av representanter för de fyra nordiska länderna samt
Island. Man enades därvid om att skapa gemensamma nordiska regler för allt
pri-valflyg, motor-, segel- och modellflyg, och detaljerade förslag kunde i stor
utsträckning antagas redan under konferensen, vars arbete fortsattes av en nordisk
sam-arbetskommitté. Som ett led i det återupptagna nordiska samarbetet hade nordiska
segeiflygare på sommaren inbjudits till Ålleberg och dessutom deltog ett antal
svenska segel- och motorflygare i en över hela Danmark anordnad flygdag i
september.
Den svenska segelflygverksamhcten utvecklades kraftigt under året, vilket
framgår av siffrorna från verksamhetsåret 1/10 1944—30/9 1945 (siffrorna från föreg,
verksamhetsår inom parentes): antal glidflygstarter 56 823 (37 633);
segelflygstarter 17 506 (9 321); sammanlagt 74 329 (46 954); antal erövrade A-diplom 1 079 (616);
B-diplom 694 (315); C-diplom 370 (184); S-certifikat 132 (84); silver-C 39 (20) och
guld-C 1 (1). Sammanlagt hade därmed i Sverige utfärdats 3 322 A-, 1817 B-, 899
C-diplom, 348 S-certifikat, 92 silver- och 2 guld-C. Främsta klubb under 1945 var
Stockholms segelflygklubb med 301 diplom. Haverifrekvensen var trots den starkt
ökade verksamheten oförändrad, d. v. s. 1 % (74 haverier 1944—45 mot 48 1943—44).
Ett haveri medförde förarens död, 11 andra lindriga kroppsskador. Vid
verksamhetsårets slut fanns i klubbarna 13 högvärdiga segelflygplan, 46 övningssegelplan
och 61 glidflygplan.
Ållebergstävlingen hade detta år för första gången fått rang, heder och
värdighet av svenskt mästerskap (individuellt) och samtidigt flyttades lagtävlingen till
Örebro. Förste svenske segelflygmästare blev löjtnant Sven Alm, F6, med 836,3
poäng, närmast följd av fanjunkare G. Brink, Fil, 816,1 p. och fänrik G. Carlsson,
F13, 795,8 p. Segraren från 1943 och 1944, löjtnant Bengt R. Olow, förvisades denna
gång till femte plats. Bäste civile deltagare kom på tionde plats och första svenska
mästerskapet blev alltså strängt taget ett flygvapenmästerskap. Lagtävlingen i
Örebro vanns av Västerås flygklubb, sedan dess främste man F. Nordholm liksom
året före avgjort tävlingen genom en fenomenflygning framför en åskfront. På
andra plats kom F6 och på tredje Aeroklubben i Göteborg.
KSAK:s och tidskriften FLYG:s rikssegeltävling vanns liksom föregående år av
Björn Andersson, Stockholms segelflygklubb, med en sammanlagd höjdvinst på
9150 m, närmast följd av V. Forslund, Borlänge-Domnarvets FK, 6 675 m.
Lagtävlingen om dir. C. A. Wicanders vandringspris vanns liksom 1944 av Stockholms
segelflygklubb med sammanlagt 18 305 m före Linköpings FK med 16 325 m.
Under året satte Bengt R. Olow svenskt rekord i sträckflygning genom att den
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:08:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1945/0228.html
