Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunnit mest. Borgerliga och icke borgerliga var praktiskt taget jämstarka, särskilt
om hänsyn tas till den svenske vänstermannens avvikande inställning. Valet hade
genomförts i full frihet, ehuru icke utan tryck utifrån.
Den 9 april begärde samlingsregeringen Paasikivi avsked. Regeringsbildningen
hade mött svårigheter, när det den 13 april tillkännagavs att under slagordet
»arbetarnas och böndernas samarbete» socialdemokraterna, de s. k. folkdemokraterna
och agrarerna ingått en skäligen omaka parlamentarisk allians. I dess tecken gick
sedermera regeringsbildningen. I den nya regeringen Paasikivi, vilken tillsattes
den 17 april, hade blocket 14 representanter. Vid sidan av dessa fanns en svensk
och en framstegspartist. Finska
samlingspartiet, högern, var ej med.
Statsminister Paasikivi, som betecknades som
fackminister, var dock samlingspartiets
gamle ledare. Även den andre
fackministern, utrikesminister Enckell,
tillhörde det borgerliga lägret. Regeringen var
i själva verket icke en blockregering
ulan en samlingsregering. Paasikivi
förde alltjämt taktpinnen även om
partituret hade andra upphovsmän. En viktig
förändring var dock att
inrikesminister-posten övertagits av kommunisten Leino.
I jämförelse med av blocket
framställda krav på upphävande av
tjänstemännens oavsättlighet, arvsrättens
begränsning och samhällets övertagande av
storkapitalet, var den regeringsdeklaration,
som Paasikivi avgav, påfallande moderat.
Frågan om de krigsansvariga skulle
prövas med iakttagande av gällande lag och
socialiseringen nämndes ej; efter en
socialdemokratisk interpellation
förklarat-de regeringen i oktober att
socialiseringen måste ställas på framtiden.
Paasikivi utlovade i sitt programtal
åtgärder för att ge den svenska befolkningen
en känsla av trygghet och trevnad;
redan i mars hade statsministern
framtvingat en lösning av frågan om
jordanskaffning till de evakuerade från
avträdda områden, som tillmötesgick svenska
invändningar mot förfinskning av svensk
bygd.
1 april vädjade statsministern också enträget om arbetsfred. Den ena energiska
löneaktionen hade avlöst den andra — i åtskilliga fall kom man inte överens
förrän strejk berövat landet väl behövliga arbetsdagar. I takt med att lönerna steg
föll markens värde. Landets ekonomi var hårt spänd, utländska lån
oundgängliga. Utsikten att efter ett medgivande av Stalin få fördela
skadeståndsleveranserna på 8 år i stället för på sex hälsades som en befrielse.
Markvärdets fall markerades av en rad valutadevalveringar och vid årets slut
ett sedelutbyte som även innebar ett statligt tvångslån. Vid maj månads utgång
höjdes växelkursen på Slockholm från 11,71 fmk till 20,50 fmk per en svensk krona.
I slutet av juli togs nästa steg: 28,70 fmk per krona. I mitten av oktober följde
årets tredje devalvering: 32,30 fmk per krona. Den fortlöpande försämringen av
President Mannerheim passerade Stockholm i
början au november för att fara vidare ned
till Kanarieöarna, där presidenten vilade upp
sif/ under ett par månader. Den 29 december
återkom han till Stockholm och for sedan
vidare till Finland. Bilden är tagen vid
presidentens återkomst till Bromma flygfält.
.341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
