Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krishushållningen — ett bakslag. Av redaktör K. O. Hammarlund - Opposition förgäves mot köttransoneringen - Ont om kol men gott om ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der perioder med överskott
lagrar, så att man kan något
så när fylla ut med
lagertillgångar under andra tider
av året».
Den inhemska slakten
svarade i själva verket inte mot
normal konsumtion. En senare
beräkning under kontroll från
olika intressenter visade ett
underskott på ej mindre än
57 000 ton eller omkring 18
procent under
konsumtionsåret 1946—47. Härvid hade man
även tagit hänsyn till den s. k.
svarta slakten. Med en
påräknad import från Danmark på
10 000 ton kunde bristen
reduceras till 47 000 ton eller
ungefär 15 procent av
förkrigsför-brukningen. En viss sänkning
av ransonerna visade sig
också nödvändig. Tillgången på
fläsk var otillräcklig, vilkel
berodde på foderbristen.
Slopades ransoneringarna bara för att man ville avskaffa den svarta marknaden
bleve följden sannolikt icke att de som köpte svart minskade sin konsumtion,
framhöll livsmedelskommissionens ordförande. En ytterligare ökning av
konsumtionen bos dessa mot samhället högst illojala kretsar vore mera trolig. Viktigare
var emellertid att om man avskaffade ransoneringarna skulle överskottsområdena,
d. v. s. främst södra iSverige, i första hand förse sig med påföljd att de stora
samhällena och Norrland bleve utan.
Antalet smörgåsbordsassietter på restaurangerna begränsades i maj till tre och
antalet rätter vid samma måltid likaledes till tre. Samtidigt reducerades priserna
efter överenskommelse med restauratörerna. Dessa restriktioner upphävdes i
november. Assietternas antal fick ånyo uppgå till sex, men det allmänna
smörgåsbordet var alltjämt portförbjudet på de svenska restaurangerna.
Tilldelningen av matfett sänktes i maj men höjdes åter i november, dock utan
något löfte för framtiden. Läget var oroande i fråga om dessa varor, över vilka det
internationella livsmedelsrådet höll en hård hand. Sveriges kvot av
margarinråvaror under 1946 var avsevärt mindre än kvantiteten under lejdtrafiken. Margarinet
måste ersättas med smör. Ett glädjeämne på den punkten var nu som tidigare t’t
mjölkproduktionen hölls på en hög nivå. En väntad ökning av mjölkmängden
syntes dock inte till. Osten befriades från ransoneringen från och med juli månad.
Knappheten på matfett inverkade också på tvättmedlen, av vilka tilldelningen
alltjämt var låg.
Ont om kol men gott om ved.
Den oerhört tungrodda men dock efter omständigheterna effektiva apparaten
med vedbränsle hölls i gång även under 1946. Det efterlängtade kolet kom icke i de
kvantiteter som man hoppats, när krigshandlingarna upphörde. Bränslesituationen
blev dock på det hela taget ljusare än förut. Vid årsskiftet var 67 000 personer sys-
Livsmedelskommissionens nye ordförande och chef
hovrättsrådet O. Söderström.
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
