Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1946. Av redaktör Pelle Löfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»tillmäta den fria
konkurrensen en utomordentlig
betydelse såsom
utvecklingsbefräm-jande faktor, särskilt då det
gäller ett så nytt
kommunikationsmedel som flyget».
Luftfartsstyrelsen föreslog i
sina petita i oktober, att den
skulle ombildas till ett
affärs-drivande verk. Styrelsen
framhöll, att målet bör vara att
luftfarten i princip skall bära
sina egna kostnader, däri
inbegripet förräntning och
amortering av en viss del av det i
flygplatserna nedlagda
kapitalet. I samband härmed
framlade styrelsen förslag till nya
flygplatstaxor, innebärande
fyra till fem gånger högre avgifter än tidigare. Nya taxan föreslogs träda i kraft
1 april 1947. I december föreslog styrelsen en viss jämkning av dessa avgifter.
Bromma flygfält, som den 23 maj i all blygsamhet passade på att fylla 10 år, blev
under året föremål för en uppmärksammad bytesaffär. På förslag av
finansborgarrådet Z. Höglund kom nämligen förhandlingar till stånd om ett byte mellan staten
och Stockholms stad av Gärdet och Bromma flygplats. Den 18 december godkände
riksdagen det preliminärt träffade avtalet.
Samma dag fattade riksdagen också ett annat flygfältsbeslut av långt större
räckvidd — nämligen beslutet om att storflygplatsen vid Halmsjön skulle anläggas.
Redan i början av året försvann de tidigare föreslagna platserna Väsby och
Grillby (se Sv. D. Å. XXIII sid. 227) raskt ur diskussionen om det svenska
storflygfältet, och i stället kom som en blixt från klar himmel det nya namnet
Halmsjön, 38 km norr om Stockholm. Mannen bakom detta nya läge i
storflygplats-diskussionen hette Charles Terzaghi, känd amerikansk professor och »lerexpert»,
som tillkallades för jordundersökningar för den tillärnade storflygplatsen och
som snabbt avkunnade sin förkastelsedom över Väsby- och Grillbyleran. Ocli så
enades hela den svenska expertisen om förslaget Halmsjön, som första gången
presenterades i en skrivelse till kommunikationsministern från
flygplatsutredningen i slutet av januari 1946. Kostnaderna beräknades till c:a 80 miljoner
kronor.
Diskussionen om förverkligandet av storflygfältet fördes under hela året med
stor energi, och frågan var föremål för åtskilliga kommentarer i riksdagen, som
trots allt inte förrän årets sista månad kom fram till ett positivt beslut i och med
medelsanvisningen på 3 miljoner till markköp och 6 miljoner till
anläggningsarbetenas påbörjande. Riksdagsdebatten den 18 december gav några rätt
överraskande synpunkter på frågan om Sveriges första sitorflygfält. Hr Elowsson i
Kristianstad (s) förordade sålunda i flera anföranden storflygplatsens
förläggning till — Åhus. Det vore orimligt, hävdade han, att skåningarna skulle fara till
Stockholm för att börja en flygning utomlands. Hr Forslund (s) beklagade i ett
patetiskt anförande att flygfältet, som hade så ringa betydelse för landets
inbyggare, skulle gå före arbetet på »vägar, järnvägar, sjukhus och skolor». Även hr
Rubbestad (bf) yrkade avslag — han hade nämligen funnit ett bra fält i närheten
av Trollhättan och önskade ny utredning. En av de ivrigaste förespråkarna i
riksdagen för storflygfältet var högermannen hr Dickson, och som en av de
ivrigaste motståndarna framstod finansminister Wigforss.
Den stjärtlösa De Haviltand 108 — Swallow — var ett
av årets mest omskrivna plan.
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
