Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagens preludier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Gustaf och statsminister Erlander på villa Göviks altan, Särö, efter en konselj den
i O juli.
stämde, ansåg, att en väsentlig försämring i den samhällsekonomiska balansen ocli
alltså en ökning av inflationsrisken var att vänta. Försvarsutgifterna nedsattes
med 100 milj. kr. genom ett tillfälligt uppskov med materielanskaffning.
Socialutgifterna hade passerat miljardgränsen.
Remissdebatten inleddes i första kammaren av statsminister Erlander och i
andra kammaren av finansminister Wigforss med deklarationer, enligt vilka
regeringen (två dagar tidigare) hade sökt kontakt med ledarna för
oppositionspartierna för överläggningar om inflationsfaran. Dock ville regeringen, efter vad det
betonades, icke tillgripa åtgärder, som till sina verkningar stode i motsättning
till socialdemokraternas allmänna politiska mål. Högerledaren herr Domö
anförde i sitt svar, att man av statsministerns yttrande knappast fick det intrycket,
att alla parter komme att gå till en sådan överläggning utan bundna händer och
utan alla dogmatiska hänsyn. Han påpekade, att regeringen hade huvudansvaret
för det läge, som landet hade råkat i. Herr Nordenson betecknade skatteförslaget
som ett allvarligt slag mot människornas produktionsförmåga och mot deras vilja
till sparande. Den socialdemokratiske gruppordföranden herr Åkerberg erkände,
att det var en dumhet att så fort avskaffa omsättningsskatten. Socialminister
Möller förutspådde, att Sverige under första hälften av 50-talet skulle bli en
social mönsterstat. Under andrakammardebatten fällde högerns gruppledare
herr Skoglund ett sedan ofta citerat yttrande på tal om riksdagsarbetets
ineffektivitet: det är icke nyttigt, att riksdagsmännen blir så gott som helt och hållet
stockholmare och glömmer bort både hur en ko luktar och hur en verkstad ser
ut inifrån. Herr Domö döpte om den s. k. A-pressen (arbetarpartiets press) till
majoritetspartiets ja-press. Remissdebatten varade två dagar. Andra dagen
framförde herr Ivar Anderson i första kammaren en kritik av den efter kriget prakti-
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
