Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Krisen i Storbritannien - Marshallplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen. På kontinenten orsakade kylan svåra lidanden. När sedan snömassorna
smälte vållades väldiga översvämningar. Därefter kom torkan, som inte bara
medförde missväxt utan också lamslog sjöfarten på Rhen och Donau, liksom förut
översvämningarna. Följden blev allvarliga rubbningar för handel och industri, en
svårartad livsmedelsbrist och ett ökat behov av import av nödvändighetsvaror
från Amerika.
Men en sådan import kunde endast betalas med dollar, och Europas
dollartillgångar var snart på upphällningen. På sommaren blev krisen akut i
Storbritannien, som i enlighet med villkoren för sitt amerikanska lån var tvunget att göra
pundet konvertibelt till dollar från den 15 juni. Dollarutflödet blev emellertid så
enormt att konvertibiliteten måste upphävas redan den 2’0 augusti. I samband
därmed infördes tvångsdirigering av arbetskraften, nya importbegränsningar och
stränga restriktioner för bilkörning och utlandsresor; hemmakonsumtionen skars
ner för att exporten skulle kunna ytterligare ökas.
Amerikanske utrikesministern Marshall ankommer till Moskva för att deltaga i
utrikesminister-mötet och möts där av bl. a. vice utrikesminister Vysjinski. (Se 10/3.)
Marshallplanen
Krisläget i Europa och de propagandamöjligheter detta gav kommunisterna
föranledde den amerikanske utrikesministern Marshall att i ett tal i Harvard den 5
juni erbjuda USA:s hjälp under förutsättning att Europas länder utarbetade
gemensamma planer för sin egen ekonomiska räddning. Bevin, Bidault och Molotov
sammanträdde i Paris för att ta ställning till detta erbjudande. Molotov motsatte
sig emellertid en europeisk samordning och reste hem med en hotfull varning mot
att uppdela Europa i två block, varpå Bevin och Bidault inbjöd samtliga
euro-peisika stater utom Franco-Spanien till en konferens. Sovjetunionen och det
övriga östblocket avböjde — Tjeckoslovakien dock efter att först ha preliminärt
accepterat — varpå de återstående 16 staterna sammanträdde i Paris den 12 juli.
Den 22 september framlades ett detaljerat fyraårsprogram för samfälld europeisk
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
